Solvarma nyplockade jordgubbar, en av sommarens godaste smaker. Nyttiga och goda. Detta bär som är så förknippat med midsommarfirande och sommarlov är något man verkligen kan längta efter resten av året. Nu är de här och varje dag mognar nya röda bär som vi plockar och säljer. Våra jordgubbar växer i äppelodlingen. Mellan träd eller i rader mellan äppelraderna. Vi har även en liten odling nära huset i vår köksträdgård och på vår innergård. De öka den biologiska mångfalden i odlingen och pollinatörerna får fler blommor att flyga till.
Eftersom jordgubbar tillhör en av de mest besprutade grödorna så är vi extra stolta över våra ekologiska jordgubbar som växer i helt obesprutad jord och de har endast fått naturlig gödsel.
Vi säljer de nu till restauranger i vår närhet, några grossister och till privatpersoner vid gården.
Våra ägg är bland de mest ekologiska som finns. Hönsen får beta gräs fritt hela dagarna året runt och de får ekologiskt foder som komplement.
Nu är det nytt år och lite kallare årstid. Hönsen vill trots lägre temperaturer ut bland träden varje dag. Lite gräs finns det runt träden och i märken finns små rötter och kanske några insekter att äta. De tycks veta precis var de hittar det goda att äta.
Våra höns släpper vi ut varje dag vid 10 tiden då de värpt klart. De hör när vi närmar oss hönshusen, några tittar ut från högsta pinnen och sprider budskapet till de övriga att vi kommer. De ställer sig precis innanför luckan och kacklar högt i väntan på att släppas ut. När luckan öppnas springer de ut, sträcker på sig och flaxar med vingarna. De ser så glada ut. De smakar på gräset, börja sprätta i jorden och någon gör en grop att bada i.
Nu har våra höns bott hos oss i snart två veckor. De bor i tre mobila hönshus, med 75 höns i varje. De har en hage utanför sitt hus där de kan gå och beta och sprätta hela dagarna. På nätterna sover de i sitt hus då sitter de på sittpinnar i huset. De har reden att lägga sina ägg i som vi kan vittja från utsidan utan att behöva gå in i huset och störa hönsen.
De är uppfödda på en KRAV-gård utanför Linköping och är nu ca 18 veckor gamla.
Våra ekologiska, KRAV-certifierade höns bor i våra äppelodlingar där de ska göra nytta genom att de betar gräs och ogräs runt äppelträden och samtidigt som de hjälper oss med ogräset producerar de fina ägg som är producerade på det mest djurvänligaste sättet.
Vi som KRAV-bönder sätter djurvälfärden i centrum eftersom det är en viktig del av det ekologiska lantbruket. Rutinmässigt förebyggande behandlingar får naturligtvis inte förekomma.
Du som väljer ekologiska KRAV-märkta ägg kan du också vara säker på att vi som ekologiska äggproducenter gör sitt allra bästa för att djuren ska må bra. I KRAV:s regler står det nämligen att vi ska arbeta planerat för att djuren ska ha en god hälsa. För att hönor ska bli KRAV-märkta ska de också ha tillgång till hö, rotfrukter och sandbad för att hålla fjäderdräkten fin.
Det fantastiska är också ekologiska ägg innehåller mer näring, helt logiskt förstås.
Det är ett djupt rotat beteende hos höns att leta efter mat. Ekologiska höns får gå ute och kan beta och picka. Utöver gräset ska de även ha tillgång till hö att picka i. Hönor i KRAV-certifierad produktion ska ha tillgång till hö eller rotfrukter. Hönorna håller sig sysselsatta och får samtidigt motion och näring.
Höns som har det bra och inte utsätts för stress värper bättre ägg. Faktum är att hönornas ekologiska livsstil och kost enligt analyser från Livsmedelsverket har fått en viss inverkan på äggens näringsinnehåll. Ekologiska ägg har ofta ett något högre energivärde och innehåller även högre halter av i synnerhet jod, men även järn och vitamin B12.
Våra ekologiska höns har en större plats i stallet än övriga frigående höns, de har tillgång till minst 18 cm sittpinne per höna och reden att lägga sina ägg i. Minst en tredjedel av golvet skall vara täckt med ströbädd. Hönshusen flyttas varannan vecka till ny mark så att marken kan återhämta sig och hönsen får nytt gräs. Hönsen utfodras naturligtvis med endast ekologiskt foder.
Just nu håller hönsen på att lära sig att gå ut i rasthagen och att sitta på sittpinnarna under natten. Varje kväll går Marcus och sätter upp hönsen på sittpinnarna inför natten. Det är nu bara några få som inte redan sitter på pinnen när han kommer och det är fler och fler höns som vågar gå ut för varje dag. De är nyfikna, men verkar trivas bäst inne i sitt trygga hus än så länge.
Nu nalkas julen, klappar och julmat har eller ska inhandlas. Långa önskelistor och handlingslistor skrivs.
Nu är det också dags att fundera över vem som ska betala för kalaset. I slutändan.
Det svenska julbordet har gamla anor och har förändrats under årens lopp och har både hedniska och kristna inslag. Under hednisk tid utnyttjades grisens alla delar och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar. Ett annat gammalt inslag är grisfötter, även om det inte är så vanligt längre. Dopp i grytan och syltan är nog på väg bort, liksom lutfisken som också har gamla anor.
Att vi äter så mycket fläskmat på julen beror på att man under självhushållets tid inte åt annat än insaltat kött under det övriga året. Vid höstens storslakt brukade man spara en eller ett par grisar som slaktades strax före jul och som avnjöts färskt och det ansågs som en stor delikatess. Julskinka hörde dock inte hemma på julbordet i bondesamhället. Skinkorna brukade sparas till sommaren och styckas till mindre bitar. Det enda alternativet till fläskmaten var julgåsen som var en vanligt julrätt i England, Tyskland och Danmark och den förekom även i Skåne.
Idag har restaurangerna tagit över gamla tiders julmatsfrossa. Det kommersiella julbordet såg dagens ljus någon gång efter första världskriget.
Nu som förr innehåller många maträtter på julbordet griskött. DÅ är det dags att tänka på vem som betalar för kalaset, alltså grisarna. Många grisar, kanske alltför många, slaktas till jul och det kan man ha olika åsikter om. Det man däremot bör tänka på är hur vi vill att de grisar som vi konsumerar har haft det i livet.
De ekologiska grisarna, i ekologisk produktion, har större ytor att vistas på än vad som anges i lagstiftningen och möjlighet till utevistelse hela året om. Grisar i KRAV-certifierad produktion ska dessutom hållas ute på betesmark större delen av dygnet under minst 4 månader under sommarhalvåret. Det ger grisarna ökade möjligheter att utöva sina naturliga beteenden, som att böka och beta. Regelverket för EU-ekologisk produktion tar inte upp bedövning vid operativa ingrepp, till exempel svanskupering och transporttiden till slakteriet regleras inte heller. Det ska man tänka på när man köper importerat EU-ekologiskt griskött.
Alla grisar i ekologisk produktion ska ha fri tillgång till grovfoder och inomhus ska grisarna ha rikligt med strömaterial för att kunna ligga bekvämt och böka. Grisar som föds upp under ekologisk certifiering är inte behandlade med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte. Antibiotika ordineras alltid av veterinär och användningen dokumenteras väl. Om hög användning upptäcks så utreds detta också inom ramen för regelverket.
Inom ekologisk produktion är inte kemiska bekämpningsmedel och mineralgödselkväve (konstgödsel) tillåtet. Fodret till djuren odlas till stor del på den egna gården. Det leder till att man i djurproduktionen stimulerar ett kretslopp genom att utnyttja stallgödseln för att ge näring åt marken. Grunden för de som föder upp KRAV-grisar är att deras djur ska kunna bete sig som i naturen och få fritt utlopp för sina nedärvda beteenden som att hävda revir, beta, böka och boa.
De får mycket halm så att de har möjlighet att böka även under vinterhalvåret när marken är frusen. Inomhus ska grisarna ha tillgång till en avskild liggplats, en bädd med djupströ.
Alla djur ska ha så mycket plats att alla kan äta och vila samtidigt. Suggorna ska ha möjlighet att dra sig undan flocken och föda i enskildhet.
Smågrisarna får gå med sina mammor i minst 40 dagar och syskonen får hålla ihop under hela grislivet. Det gör djuren trygga och harmoniska och bidrar också till att djuren håller sig friska. En bra miljö för grisarna ökar inte bara deras trivsel. Det gör också att de mera sällan blir sjuka och det är en av grundidéerna med ekologisk uppfödning. Genom att våra djur får vistas ute, får ett bra foder och andra förebyggande åtgärder så håller de sig friska och starka. Om ett djur ändå blir sjukt ska det behandlas utan dröjsmål.
Till slut finns det finns egentligen inte så många val när vi står där vid kyldisken och ska välja julskinka. Är den inte ekologisk och KRAv-märkt kan vi hellre låta bli.
Imorgon är det Black Friday och mängder med butiker och nätbutiker har extra rea inför julhandeln denna dag.
Vi på Juleboda har också Black Friday! Ta chansen och köp en fin julklapp från oss. Vi erbjuder 20% rabatt vid köp av något av våra fina, mjuka lammskinn.
Uppge koden julen2017 i kassan i vår webbutik.
Alla våra lammskinn kommer från våra egna ekologiskt uppfödda gotlandsfår. Våra får betar våra hagar runt Juleboda och håller landskapet öppet och fint.
Skinnen har 35 mm lång lock och är tvättbara i 30 grader. Några skinn har fullängd på lockarna och är inte tvättbara. Alla skinnen mår bra av att vädras utomhus lite då och då. När vintern kommer ska man passa på att lägga de i torr kall pudersnö för att fräscha upp de.
Fåren som betar de svenska hagarna och därmed håller landskapet öppet, får tack vare det nordiska klimatet en ull med mycket goda egenskaper. Lantrasfåren har en unik kombination av mjukt bärande bottenull och starka täckhår som gör skinnet hållbart.
Lammull är ett överträffat naturmaterial. Det känns varmt på vintern och svalt på sommaren. Ett lammskinn är därför lika skönt året om.
Nu har vi fått fram en produkt till från våra odlingar. Denna gång är det våra ovärderliga arbetare, bina, som levererar. Vår egen honung som våra bin har samlat in från vilda blommor och blommorna i odlingarna. Denna honung har en hög andel honung från ljung och det gör den extra god.
Ekologisk honung produceras enligt reglerna för ekologisk honungsproduktion. Det ska tex. det finnas nektar och pollen i en radie på 3 km runt bikupan som kommer från ekologisk odling eller naturområde. Bina matas med ekologiskt socker eller honung under vintern.
De certifieringsorganisationer som kontrollerar ekologisk odling har regler som vi odlare måste följa. För biodlingen omfattar dessa bl.a. att inga bekämpningsmedel får användas i odlingarna, man får inte klippa av vingarna på drottningarna och minst 50% av materialet i bikupan ska vara av naturligt ursprung. Nektar- och pollenkällor ska huvudsakligen vara av naturligt ursprung. Biodlingen och lokalerna liksom bokföringen kontrolleras varje år.
Bina gör honung genom att de flyger till blommorna för att samla nektar, som är binas kolhydrater. Nektarn transporteras i en liten specialdesignad honungsblåsa som de har inuti kroppen. När bina kommer hem lämnar de över nektarn till ett husbi, det kallas nektarväxling. I den processen blandas enzymer från binas saliv in i nektarn och sockerarterna spjälkas till de enkla sockerarter, fruktsocker och druvsocker, som honungen till största del består av. Bina fläktar sedan bort vattnet från nektarn för att få en koncentrerad sockerprodukt som kan lagras en lång tid utan att bli förstörd. När de lägger honungen inuti vaxcellerna i bikupan och täcker den med ett vaxlock är det färdig honung.
Beroende på vilka växter bina har besökt för att samla nektar har honung olika färg och smak. Färgen kan variera från vitt till gult till svart. Vår ljunghonung består inte bara av nektar från ljung. Däremot är inslaget av ljung stort, vilket man tydligt kan märka. I allmänhet är försommarhonung ljusare och mildare, medan höstens honungssorter är mörkare och smakrikare. Mörkare honung innehåller fler mineralämnen.
Ny forskning visar att honung i färskt tillstånd innehåller tolv olika mjölksyrabakterier, vilka kan ha inverkan både på binas och människors hälsotillstånd. Honung fungerar som prebiotika, dvs. ämnen som gynnar den goda mikrobiella floran i tarmen. Man har sett i vetenskapliga studier att honung förbättrar tarmflorans sammansättning med en ökning av koncentrationen av bifidobakterier och mjölksyrabakterier.
Den unika bakteriella floran som består av de olika mjölksyrabakterier finns i binas honungsmage där de får där skydd, värme och näring i form av nektar och pollen. Dessa bakterier, vilka är kända för att leva i symbios med andra organismer i deras mag-och tarmkanal, betalar tillbaka med att skydda sin värd mot oönskade mikroorganismer. Mjölksyrabakteriernas förekomst varierar med nektarsort och binas hälsa vilket förklarar den varierande terapeutiska verkan hos olika honung. Förutom att de producerar nyttiga ämnen så verkar de också skydda binas honung mot oönskade jästsvampar och bakterier från nektarn och pollen. Dessa mikroorganismer skulle annars kunna jäsa honungen vid lagring, men framförallt under tiden den förvandlas från nektarn, som har hög vattenhalt, till honung.
Honung har ansetts nyttigt och läkande genom historien och användes redan av egyptierna för
fyra tusen år sedan för sårläkning och man vet att människan har använt sig av honungen i minst femton tusen år via bla. grottmålningar i Spanien.
Idag är intresset stort för äkta varor. Allt fler vill ha och efterfrågar äkta varor både inom livsmedel och andra produkter. En äkta tycker vi står för något genuint, ofta med ett gediget hantverk bakom och en produkt med en historia. Äkta vara är något oförfalskat, det visas öppet och tydligt vad den består av och var den kommer ifrån och tillverkaren eller upphovsmannen är stolt över den. Vi är glada att intresset ökar för det vi tror på. Att folk i större utsträckning börjar förstå att äkta matvaror ofta hänger ihop med bättre hälsa och bättre miljö är underbart. För att skapa en äkta vara behövs det finnas ett stort intresse för att skapa den, kunskaper om den och vetskap om dess unika egenskaper. En äkta vara har ett ursprung från en bestämd plats och av någon eller några personers ideer.
Vår äppelmust består av endast äpplen från våra träd som växer i en levande jord som gödslas med vanlig gammaldags gödsel från höns eller kor i vår närhet. I musten finns inget annat än den saft som kommer från äpplena när de pressats. Vatten, levande jord, gödsel, sol och värme ger äpplena det de behöver. När varje skörd är avklarad är det med stolthet vi går i odlingen och ser vad vi åstadkommit under säsongen trots allt det arbete som det innebär.
Våra mjuka lammskinn kommer från våra egna lamm som betar våra hagar och håller landskapet öppet. De lever ett så bra får liv som vi människor kan ge får idag. De lever fritt i stora hagar, får naturligt foder som de är gjorda för att äta, allt obesprutat naturligtvis. Det mesta av deras foder är det gräs och de örter som växer i hagarna. Vad som också gör de äkta är att de är ofärgade och att deras olika färgsättningar är skapade av varje unik individ.
Nu är det äppleskörd. I år är det ont om svenska äpplen så också hos oss. Den kalla våren, insekter som inte pollinerade i rätt tid eller för lite värme. Vi vet inte vad det beror på, men något äppelår blev det inte i år. Det är lika goda äpplen som tidigare år, men de har mer skönhetsfläckar och många är mindre.
De äpplen vi skördar nu går merparten till must.
I år har vi planterat nya träd i delar av alla tre odlingarna som vi hoppas ska börja ge skörd nästa år.
Planetskötare är ett bra ord. Taget från en reklamfilm. I uppdraget att vara planetskötare ingår ett ständigt givande och tagande där naturen är vår medspelare. I ekologisk odling är grundtanken att man samarbeta med naturen så mycket som det går. Det är viktigt att vi tar hand om den jord vi lånar av naturen, framtiden och våra barn. Vi vill gynna de mikroorganismer som håller jorden levande och de insekter som pollinerar växterna.
Vi är planetskötare, vi sköter om vår jord, våra växter och våra djur så att vår planet jorden ska må bättre. Vi vill belasta jorden och miljön så lite som möjligt. Vi vill arbeta tillsammans med naturen i ett samspel med givande och tagande. För att allt ska fungera måste vi tänka på helheten, att alla bakterier, maskar, svampar och djur arbetar tillsammans för att skapa bördiga, giftfria jordar och rent vatten.
Nyttoinsekter, nyttoväxter är nödvändiga för att få balans. Vår vän nyckelpigan är en viktig nyttoinsekt. Under sitt korta liv på tre till nio månader kan en enda nyckelpiga äta över 5000 bladlöss. De gör alltså ett ovärderligt jobb i våra äppelodlingar.
Den viktigaste åtgärden för att gynna nyckelpigorna är att undvika bekämpning mot skadedjur.
Det blir mörkt, plötsligt ser han ingenting, sedan känner han en enorm smärta i ett bakben, en kätting dras åt om benet och snart känner han hur han lyfts upp i detta ben, hela hans tunga övergödda kropp hänger nu i en kätting och så släpas han in i en transport. Full av smärta, full av panik och full av skräck blir han sedan transporterad till ett lastfartyg som ska ta honom och tusentals andra djur över ett hav för att slaktas billigare på andra sidan. Han har ingen flyktväg, han har inget val.
Ibland nås man av hemska bilder av plågade djur. På fartygen får djuren gå, springa, kana ner för branta lastgångar påskyndade av män som slår och sparkar dem. En del bryter benen, en del blir omkullsprungna. Alla är de skitiga, alla är det stressade och alla är de plågade. De står trångt och inget foder eller vatten syns till. Lägger de sig ner är det lika med döden.
När fartyget kommer till andra sidan havet har en del inte orkat stå upp, så många är döda, många allvarligt skadade och alla livrädda. Dessa djur har med största sannolikhet inte betat fritt i en hage, de är oftast uppfödda på billigt och ofta genmanipulerat (GMO) spannmålsfoder. När vi ser dessa bilder och inser att detta är den bistra verkligheten kommer tankar på att bli vegetarian upp i huvudet.
Miljontals djur transporteras kors och tvärs över vår jord varje dag och många av dessa transporter skulle vi absolut inte tillåta i Sverige.
Det är viktigt och livsviktigt för dessa djur, att vi blir medvetna om vart vår mat kommer ifrån. Fler behöver bli intresserade av var det de äter kom ifrån. Det handlar om val och prioriteringar. Val i mataffären, val av restaurang, val av inköp, val att sluta blunda.
Tänk om fler visste att det är kött från dessa djur som de blir serverade på restauranger runt om i världen och på flera svenska krogar. Det är detta kött som är på extra-pris i våra livsmedelsbutiker. Det är detta kött som många gånger serveras till våra äldre på boenden och till våra barn i skolorna. För att det är billigt. Ofta går det inte att spåra detta kött till dess ursprungsland än mer omöjligt att spåra det till vilken gård det är uppfött.
Vi är fortfarande bra på djurhållning och ursprungsmärkning i Sverige, jämfört med många andra länder, och vi ska vara stolta över vårt fina kött i Sverige som kommer från svenska gårdar.
Det är skillnad på kött och kött och allt handlar om dina val. Väljer du och fler att vara noga med sina val kommer vi inte behöva importera kött från plågade djur genom diffusa inköpskanaler. Nästa gång du ska välja köttbit i butiken eller på krogen, kontrollera ursprunget och välj svensk och allra helst ekologiskt kött, annars låt bli.
