Tel: 0708–177 124
Glada höns i äppelodling
När vi öppnar luckan på morgonen springer hönsen ut, De sträcker på sig, flaxar med vingarna, vädrar morgonluft, ser sig omkring, springer till gräset och börjar äta. De kacklar och putsar fjädrarna. Lite senare ligger en del och solar om solen är framme, en del ligger djupt ner i en sandgrop och sandbadar. Mesta delen av dagen ser de verkligen ut som om de njuter. När djuren mår bra ger det bättre mat. Våra ägg innehåller en gul gula som alla andra ägg, men gulan i våra ägg är gul på grund av att solen skinit på hönans fjäderdräkt och att hönan ätit gräs och gräsets klorofyll ger en gulare färg helt naturligt. Våra höns lever i en stabil grupp där de känner varandra, de sover på sina pinnar i samma ordning natt efter natt. Tittar vi närmare på hönsen en längre stund upptäcker även vi att de alla är unika, med unik fjäderdräkt, unik färgsättning och unik personlighet. De är som en grupp människor med olika hårfärg olika temperament och olika personligheter.
Kraftbär
Havtorn är en buske som vi odlar i vår äppelodling. Det är ett dunderbär med många goda egenskaper. Fyllda med vitaminer och nyttiga oljor. Det unika havtornsbäret innehåller omegafetter. Havtorn är troligen det enda bäret som innehåller fettsyrorna omega 3, 6, 7 och 9. Havtornbär innehåller omega 7 i naturlig form och det är mycket ovanligt. Omega 7 är viktig  för cellmembran och tarmar. Förutom de nyttiga fettsyrorna innehåller havtorn mängder med antioxidanter och vitaminer som A, C, E, K och B-vitaminer, även B12 och folsyra. Antioxidanterna består bland annat av karotenoider, flavonoider, fenoler, fytosteroler och polyfenoler. Intressant är att en undersökning vid Sveriges Lantbruksuniversitetet visar att extrakt av havtorn kan minska hastigheten som cancerceller delar sig på. Det visade sig att cancercellerna hämmades mer av mer koncentrerade extrakt än av svaga. Tjocktarmscancerceller hämmades mest av nypon, blåbär och havtorn medan bröstcancerceller påverkades starkast av nypon, svarta vinbär och havtorn.  Havtorn har omskrivits som hälsobär ända sedan 700 år eK. I Kina används havtorn som medicinalväxt mot inflammationer, hosta, matsmältningsproblem och infektioner. Havtorn växer vid Himalayas sluttningar, i Asien, Europa och Sverige. Havtorn förekommer främst vid havet längst ostkusten, men även i Norrbotten, Bohuslän och Öland. Bären är små och gul-orange […]
Humle
På Juleboda har vi åter hittat de gamla humleplantor som vilat i marken i odlingen. Att det finns humle på våra marker kan vara en rest från en tid då varje gård i Sverige tvingade odla humle åt staten. Eftersom humle förökar sig med rotskott kan de komma från mycket gamla humleplantor. När vi fräst marken och grävt i odlingen för att plantera de nya fruktträden har humle kommit upp. Dessa plantor har vi nu grävt upp och planterat i egna rader för att kunna skörda dem lättare. I vår nya äppelcider med humle från i år har vår egen humle används. Svensk ekologisk humle är en bristvara och vi är stolta över att kunna odla vår egen. Redan på 700-talet användes humle som konserveringsmedel och som smaksättare till öl. Den är även känd för sin rogivande och sövande inverkan. Fram till slutet av 1300-talet skötte kvinnor öltillverkningen i hemmet för hushållets konsumtion samt i viss grad till lokal försäljning. 1442 påtvingades varje gård i Sverige att odla 40 störar med humle för ölkonsumtionen var stor, många avlönades till stor del med öl. Gårdarna skulle odla humle till staten. På 1500-talet stramades lagen upp av Gustav Vasa och antalet störar ökades […]
Större och större plats
Våra härliga höns tar större och större plats på vår gård. Vi har nu ca 500 höns som lever i fyra olika grupper i fyra mobila hönshus. Våra nya bruna höns har precis börjat våga gå ut från hönshusen och har börjat uppskatta att beta gräs, sandbada och få sol på fjädrarna. Inom de närmaste veckorna börjar även dessa att lägga ägg och då har vi åter igen bruna ägg till försäljning. Unghönsen vi köper är naturligtvis uppfödda helt ekologiskt enligt KRAVs regler för djurhållning. När vi köper dem är de ca 16 veckor gamla och vi kör själva och hämtar dem hos uppfödaren. Allt fler har börjat hitta våra ägg och allt fler vill ha dem. Det är så underbart att både privatpersoner, restauranger och handlare runt omkring oss värdesätter våra fina ägg och märker vilken skillnad det är på äggen när hönsen fått leva fritt, vara utomhus och äta mer än bara färdigt foder.  
Jordgubbar
Solvarma nyplockade jordgubbar, en av sommarens godaste smaker. Nyttiga och goda. Detta bär som är så förknippat med midsommarfirande och sommarlov är något man verkligen kan längta efter resten av året. Nu är de här och varje dag mognar nya röda bär som vi plockar och säljer. Våra jordgubbar växer i äppelodlingen. Mellan träd eller i rader mellan äppelraderna. Vi har även en liten odling nära huset i vår köksträdgård och på vår innergård. De öka den biologiska mångfalden i odlingen och pollinatörerna får fler blommor att flyga till. Eftersom jordgubbar tillhör en av de mest besprutade grödorna så är vi extra stolta över våra ekologiska jordgubbar som växer i helt obesprutad jord och de har endast fått naturlig gödsel. Vi säljer de nu till restauranger i vår närhet, några grossister och till privatpersoner vid gården.
Ekologiska ägg
Våra ägg är bland de mest ekologiska som finns. Hönsen får beta gräs fritt hela dagarna året runt och de får ekologiskt foder som komplement. Nu är det nytt år och lite kallare årstid. Hönsen vill trots lägre temperaturer ut bland träden varje dag. Lite gräs finns det runt träden och i märken finns små rötter och kanske några insekter att äta. De tycks veta precis var de hittar det goda att äta. Våra höns släpper vi ut varje dag vid 10 tiden då de värpt klart. De hör när vi närmar oss hönshusen, några tittar ut från högsta pinnen och sprider budskapet till de övriga att vi kommer. De ställer sig precis innanför luckan och kacklar högt i väntan på att släppas ut. När luckan öppnas springer de ut, sträcker på sig och flaxar med vingarna. De ser så glada ut. De smakar på gräset, börja sprätta i jorden och någon gör en grop att bada i.
Höns
Nu har våra höns bott hos oss i snart två veckor. De bor i tre mobila hönshus, med 75 höns i varje. De har en hage utanför sitt hus där de kan gå och beta och sprätta hela dagarna. På nätterna sover de i sitt hus då sitter de på sittpinnar i huset. De har reden att lägga sina ägg i som vi kan vittja från utsidan utan att behöva gå in i huset och störa hönsen. De är uppfödda på en KRAV-gård utanför Linköping och är nu ca 18 veckor gamla. Våra ekologiska, KRAV-certifierade höns bor i våra äppelodlingar där de ska göra nytta genom att de betar gräs och ogräs runt äppelträden och samtidigt som de hjälper oss med ogräset producerar de fina ägg som är producerade på det mest djurvänligaste sättet. Vi som KRAV-bönder sätter djurvälfärden i centrum eftersom det är en viktig del av det ekologiska lantbruket. Rutinmässigt förebyggande behandlingar får naturligtvis inte förekomma. Du som väljer ekologiska KRAV-märkta ägg kan du också vara säker på att vi som ekologiska äggproducenter gör sitt allra bästa för att djuren ska må bra. I KRAV:s regler står det nämligen att vi ska arbeta planerat för att djuren ska […]
Val inför julen
Nu nalkas julen, klappar och julmat har eller ska inhandlas. Långa önskelistor och handlingslistor skrivs. Nu är det också dags att fundera över vem som ska betala för kalaset. I slutändan. Det svenska julbordet har gamla anor och har förändrats under årens lopp och har både hedniska och kristna inslag. Under hednisk tid utnyttjades grisens alla delar och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar. Ett annat gammalt inslag är grisfötter, även om det inte är så vanligt längre. Dopp i grytan och syltan är nog på väg bort, liksom lutfisken som också har gamla anor. Att vi äter så mycket fläskmat på julen beror på att man under självhushållets tid inte åt annat än insaltat kött under det övriga året. Vid höstens storslakt brukade man spara en eller ett par grisar som slaktades strax före jul och som avnjöts färskt och det ansågs som en stor delikatess. Julskinka hörde dock inte hemma på julbordet i bondesamhället. Skinkorna brukade sparas till sommaren och styckas till mindre bitar. Det enda alternativet till fläskmaten var julgåsen som var en vanligt julrätt i England, Tyskland och Danmark och den förekom även i Skåne. […]
Black Friday, rabattkod julen2017
Imorgon är det Black Friday och mängder med butiker och nätbutiker har extra rea inför julhandeln denna dag. Vi på Juleboda har också Black Friday! Ta chansen och köp en fin julklapp från oss. Vi erbjuder 20% rabatt vid köp av något av våra fina, mjuka lammskinn. Uppge koden julen2017 i kassan i vår webbutik. Alla våra lammskinn kommer från våra egna ekologiskt uppfödda gotlandsfår. Våra får betar våra hagar runt Juleboda och håller landskapet öppet och fint. Skinnen har 35 mm lång lock och är tvättbara i 30 grader. Några skinn har fullängd på lockarna och är inte tvättbara. Alla skinnen mår bra av att vädras utomhus lite då och då. När vintern kommer ska man passa på att lägga de i torr kall pudersnö för att fräscha upp de. Fåren som betar de svenska hagarna och därmed håller landskapet öppet, får tack vare det nordiska klimatet en ull med mycket goda egenskaper. Lantrasfåren har en unik kombination av mjukt bärande bottenull och starka täckhår som gör skinnet hållbart. Lammull är ett överträffat naturmaterial. Det känns varmt på vintern och svalt på sommaren. Ett lammskinn är därför lika skönt året om.
Ekologisk honung
Nu har vi fått fram en produkt till från våra odlingar. Denna gång är det våra ovärderliga arbetare, bina, som levererar. Vår egen honung som våra bin har samlat in från vilda blommor och blommorna i odlingarna. Denna honung har en hög andel honung från ljung och det gör den extra god. Ekologisk honung produceras enligt reglerna för ekologisk honungsproduktion. Det ska tex. det finnas nektar och pollen i en radie på 3 km runt bikupan som kommer från ekologisk odling eller naturområde. Bina matas med ekologiskt socker eller honung under vintern. De certifieringsorganisationer som kontrollerar ekologisk odling har regler som vi odlare måste följa. För biodlingen omfattar dessa bl.a. att inga bekämpningsmedel får användas i odlingarna, man får inte klippa av vingarna på drottningarna och minst 50% av materialet i bikupan ska vara av naturligt ursprung. Nektar- och pollenkällor ska huvudsakligen vara av naturligt ursprung. Biodlingen och lokalerna liksom bokföringen kontrolleras varje år. Bina gör honung genom att de flyger till blommorna för att samla nektar, som är binas kolhydrater. Nektarn transporteras i en liten specialdesignad honungsblåsa som de har inuti kroppen. När bina kommer hem lämnar de över nektarn till ett husbi, det kallas nektarväxling. I den processen […]
Äkta vara
Idag är intresset stort för äkta varor. Allt fler vill ha och efterfrågar äkta varor både inom livsmedel och andra produkter. En äkta tycker vi står för något genuint, ofta med ett gediget hantverk bakom och en produkt med en historia. Äkta vara är något oförfalskat, det visas öppet och tydligt vad den består av och var den kommer ifrån och tillverkaren eller upphovsmannen är stolt över den. Vi är glada att intresset ökar för det vi tror på. Att folk i större utsträckning börjar förstå att äkta matvaror ofta hänger ihop med bättre hälsa och bättre miljö är underbart. För att skapa en äkta vara behövs det finnas ett stort intresse för att skapa den, kunskaper om den och vetskap om dess unika egenskaper. En äkta vara har ett ursprung från en bestämd plats och av någon eller några personers ideer. Vår äppelmust består av endast äpplen från våra träd som växer i en levande jord som gödslas med vanlig gammaldags gödsel från höns eller kor i vår närhet. I musten finns inget annat än den saft som kommer från äpplena när de pressats. Vatten, levande jord, gödsel, sol och värme ger äpplena det de behöver. När varje skörd […]
Äppelskörd
Nu är det äppleskörd. I år är det ont om svenska äpplen så också hos oss. Den kalla våren, insekter som inte pollinerade i rätt tid eller för lite värme. Vi vet inte vad det beror på, men något äppelår blev det inte i år. Det är lika goda äpplen som tidigare år, men de har mer skönhetsfläckar och många är mindre. De äpplen vi skördar nu går merparten till must. I år har vi planterat nya träd i delar av alla tre odlingarna som vi hoppas ska börja ge skörd nästa år.
Planetskötare
Planetskötare är ett bra ord. Taget från en reklamfilm. I uppdraget att vara planetskötare ingår ett ständigt givande och tagande där naturen är vår medspelare. I ekologisk odling är grundtanken att man samarbeta med naturen så mycket som det går. Det är viktigt att vi tar hand om den jord vi lånar av naturen, framtiden och våra barn. Vi vill gynna de mikroorganismer som håller jorden levande och de insekter som pollinerar växterna. Vi är planetskötare, vi sköter om vår jord, våra växter och våra djur så att vår planet jorden ska må bättre. Vi vill belasta jorden och miljön så lite som möjligt. Vi vill arbeta tillsammans med naturen i ett samspel med givande och tagande. För att allt ska fungera måste vi tänka på helheten, att alla bakterier, maskar, svampar och djur arbetar tillsammans för att skapa bördiga, giftfria jordar och rent vatten. Nyttoinsekter, nyttoväxter är nödvändiga för att få balans. Vår vän nyckelpigan är en viktig nyttoinsekt. Under sitt korta liv på tre till nio månader kan en enda nyckelpiga äta över 5000 bladlöss. De gör alltså ett ovärderligt jobb i våra äppelodlingar. Den viktigaste åtgärden för att gynna nyckelpigorna är att undvika bekämpning mot skadedjur.
Det handlar om val
Det blir mörkt, plötsligt ser han ingenting, sedan känner han en enorm smärta i ett bakben, en kätting dras åt om benet och snart känner han hur han lyfts upp i detta ben, hela hans tunga övergödda kropp hänger nu i en kätting och så släpas han in i en transport. Full av smärta, full av panik och full av skräck blir han sedan transporterad till ett lastfartyg som ska ta honom och tusentals andra djur över ett hav för att slaktas billigare på andra sidan. Han har ingen flyktväg, han har inget val. Ibland nås man av hemska bilder av plågade djur. På fartygen får djuren gå, springa, kana ner för branta lastgångar påskyndade av män som slår och sparkar dem. En del bryter benen, en del blir omkullsprungna. Alla är de skitiga, alla är det stressade och alla är de plågade. De står trångt och inget foder eller vatten syns till. Lägger de sig ner är det lika med döden. När fartyget kommer till andra sidan havet har en del inte orkat stå upp, så många är döda, många allvarligt skadade och alla livrädda. Dessa djur har med största sannolikhet inte betat fritt i en hage, de är […]