Val inför julen

Nu nalkas julen, klappar och julmat har eller ska inhandlas. Långa önskelistor och handlingslistor skrivs.
Nu är det också dags att fundera över vem som ska betala för kalaset. I slutändan.

Det svenska julbordet har gamla anor och har förändrats under årens lopp och har både hedniska och kristna inslag. Under hednisk tid utnyttjades grisens alla delar och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar. Ett annat gammalt inslag är grisfötter, även om det inte är så vanligt längre. Dopp i grytan och syltan är nog på väg bort, liksom lutfisken som också har gamla anor.

Att vi äter så mycket fläskmat på julen beror på att man under självhushållets tid inte åt annat än insaltat kött under det övriga året. Vid höstens storslakt brukade man spara en eller ett par grisar som slaktades strax före jul och som avnjöts färskt och det ansågs som en stor delikatess. Julskinka hörde dock inte hemma på julbordet i bondesamhället. Skinkorna brukade sparas till sommaren och styckas till mindre bitar. Det enda alternativet till fläskmaten var julgåsen som var en vanligt julrätt i England, Tyskland och Danmark och den förekom även i Skåne.

Idag har restaurangerna tagit över gamla tiders julmatsfrossa. Det kommersiella julbordet såg dagens ljus någon gång efter första världskriget.

Nu som förr innehåller många maträtter på julbordet griskött. DÅ är det dags att tänka på vem som betalar för kalaset, alltså grisarna. Många grisar, kanske alltför många, slaktas till jul och det kan man ha olika åsikter om. Det man däremot bör tänka på är hur vi vill att de grisar som vi konsumerar har haft det i livet.

De ekologiska grisarna, i ekologisk produktion, har större ytor att vistas på än vad som anges i lagstiftningen och möjlighet till utevistelse hela året om. Grisar i KRAV-certifierad produktion ska dessutom hållas ute på betesmark större delen av dygnet under minst 4 månader under sommarhalvåret. Det ger grisarna ökade möjligheter att utöva sina naturliga beteenden, som att böka och beta. Regelverket för EU-ekologisk produktion tar inte upp bedövning vid operativa ingrepp, till exempel svanskupering och transporttiden till slakteriet regleras inte heller. Det ska man tänka på när man köper importerat EU-ekologiskt griskött.

Alla grisar i ekologisk produktion ska ha fri tillgång till grovfoder och inomhus ska grisarna ha rikligt med strömaterial för att kunna ligga bekvämt och böka. Grisar som föds upp under ekologisk certifiering är inte behandlade med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte. Antibiotika ordineras alltid av veterinär och användningen dokumenteras väl. Om hög användning upptäcks så utreds detta också inom ramen för regelverket.

Inom ekologisk produktion är inte kemiska bekämpningsmedel och mineralgödselkväve (konstgödsel) tillåtet. Fodret till djuren odlas till stor del på den egna gården. Det leder till att man i djurproduktionen stimulerar ett kretslopp genom att utnyttja stallgödseln för att ge näring åt marken. Grunden för de som föder upp KRAV-grisar är att deras djur ska kunna bete sig som i naturen och få fritt utlopp för sina nedärvda beteenden som att hävda revir, beta, böka och boa.
De får mycket halm så att de har möjlighet att böka även under vinterhalvåret när marken är frusen. Inomhus ska grisarna ha tillgång till en avskild liggplats, en bädd med djupströ.

Alla djur ska ha så mycket plats att alla kan äta och vila samtidigt. Suggorna ska ha möjlighet att dra sig undan flocken och föda i enskildhet.
Smågrisarna får gå med sina mammor i minst 40 dagar och syskonen får hålla ihop under hela grislivet. Det gör djuren trygga och harmoniska och bidrar också till att djuren håller sig friska. En bra miljö för grisarna ökar inte bara deras trivsel. Det gör också att de mera sällan blir sjuka och det är en av grundidéerna med ekologisk uppfödning. Genom att våra djur får vistas ute, får ett bra foder och andra förebyggande åtgärder så håller de sig friska och starka. Om ett djur ändå blir sjukt ska det behandlas utan dröjsmål.

Till slut finns det finns egentligen inte så många val när vi står där vid kyldisken och ska välja julskinka. Är den inte ekologisk och KRAv-märkt kan vi hellre låta bli.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Om författaren:


Kommentarformuläret är stängd för tillfället.