Höns

Nu har våra höns bott hos oss i snart två veckor. De bor i tre mobila hönshus, med 75 höns i varje. De har en hage utanför sitt hus där de kan gå och beta och sprätta hela dagarna. På nätterna sover de i sitt hus då sitter de på sittpinnar i huset. De har reden att lägga sina ägg i som vi kan vittja från utsidan utan att behöva gå in i huset och störa hönsen. De är uppfödda på en KRAV-gård utanför Linköping och är nu ca 18 veckor gamla. Våra ekologiska, KRAV-certifierade höns bor i våra äppelodlingar där de ska göra nytta genom att de betar gräs och ogräs runt äppelträden och samtidigt som de hjälper oss med ogräset producerar de fina ägg som är producerade på det mest djurvänligaste sättet. Vi som KRAV-bönder sätter djurvälfärden i centrum eftersom det är en viktig del av det ekologiska lantbruket. Rutinmässigt förebyggande behandlingar får naturligtvis inte förekomma. Du som väljer ekologiska KRAV-märkta ägg kan du också vara säker på att vi som ekologiska äggproducenter gör sitt allra bästa för att djuren ska må bra. I KRAV:s regler står det nämligen att vi ska arbeta planerat för att djuren ska […]

Val inför julen

Nu nalkas julen, klappar och julmat har eller ska inhandlas. Långa önskelistor och handlingslistor skrivs. Nu är det också dags att fundera över vem som ska betala för kalaset. I slutändan. Det svenska julbordet har gamla anor och har förändrats under årens lopp och har både hedniska och kristna inslag. Under hednisk tid utnyttjades grisens alla delar och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar. Ett annat gammalt inslag är grisfötter, även om det inte är så vanligt längre. Dopp i grytan och syltan är nog på väg bort, liksom lutfisken som också har gamla anor. Att vi äter så mycket fläskmat på julen beror på att man under självhushållets tid inte åt annat än insaltat kött under det övriga året. Vid höstens storslakt brukade man spara en eller ett par grisar som slaktades strax före jul och som avnjöts färskt och det ansågs som en stor delikatess. Julskinka hörde dock inte hemma på julbordet i bondesamhället. Skinkorna brukade sparas till sommaren och styckas till mindre bitar. Det enda alternativet till fläskmaten var julgåsen som var en vanligt julrätt i England, Tyskland och Danmark och den förekom även i Skåne. […]

Black Friday, rabattkod julen2017

Imorgon är det Black Friday och mängder med butiker och nätbutiker har extra rea inför julhandeln denna dag. Vi på Juleboda har också Black Friday! Ta chansen och köp en fin julklapp från oss. Vi erbjuder 20% rabatt vid köp av något av våra fina, mjuka lammskinn. Uppge koden julen2017 i kassan i vår webbutik. Alla våra lammskinn kommer från våra egna ekologiskt uppfödda gotlandsfår. Våra får betar våra hagar runt Juleboda och håller landskapet öppet och fint. Skinnen har 35 mm lång lock och är tvättbara i 30 grader. Några skinn har fullängd på lockarna och är inte tvättbara. Alla skinnen mår bra av att vädras utomhus lite då och då. När vintern kommer ska man passa på att lägga de i torr kall pudersnö för att fräscha upp de. Fåren som betar de svenska hagarna och därmed håller landskapet öppet, får tack vare det nordiska klimatet en ull med mycket goda egenskaper. Lantrasfåren har en unik kombination av mjukt bärande bottenull och starka täckhår som gör skinnet hållbart. Lammull är ett överträffat naturmaterial. Det känns varmt på vintern och svalt på sommaren. Ett lammskinn är därför lika skönt året om.

Ekologisk honung

Nu har vi fått fram en produkt till från våra odlingar. Denna gång är det våra ovärderliga arbetare, bina, som levererar. Vår egen honung som våra bin har samlat in från vilda blommor och blommorna i odlingarna. Denna honung har en hög andel honung från ljung och det gör den extra god. Ekologisk honung produceras enligt reglerna för ekologisk honungsproduktion. Det ska tex. det finnas nektar och pollen i en radie på 3 km runt bikupan som kommer från ekologisk odling eller naturområde. Bina matas med ekologiskt socker eller honung under vintern. De certifieringsorganisationer som kontrollerar ekologisk odling har regler som vi odlare måste följa. För biodlingen omfattar dessa bl.a. att inga bekämpningsmedel får användas i odlingarna, man får inte klippa av vingarna på drottningarna och minst 50% av materialet i bikupan ska vara av naturligt ursprung. Nektar- och pollenkällor ska huvudsakligen vara av naturligt ursprung. Biodlingen och lokalerna liksom bokföringen kontrolleras varje år. Bina gör honung genom att de flyger till blommorna för att samla nektar, som är binas kolhydrater. Nektarn transporteras i en liten specialdesignad honungsblåsa som de har inuti kroppen. När bina kommer hem lämnar de över nektarn till ett husbi, det kallas nektarväxling. I den processen […]

Äkta vara

Idag är intresset stort för äkta varor. Allt fler vill ha och efterfrågar äkta varor både inom livsmedel och andra produkter. En äkta tycker vi står för något genuint, ofta med ett gediget hantverk bakom och en produkt med en historia. Äkta vara är något oförfalskat, det visas öppet och tydligt vad den består av och var den kommer ifrån och tillverkaren eller upphovsmannen är stolt över den. Vi är glada att intresset ökar för det vi tror på. Att folk i större utsträckning börjar förstå att äkta matvaror ofta hänger ihop med bättre hälsa och bättre miljö är underbart. För att skapa en äkta vara behövs det finnas ett stort intresse för att skapa den, kunskaper om den och vetskap om dess unika egenskaper. En äkta vara har ett ursprung från en bestämd plats och av någon eller några personers ideer. Vår äppelmust består av endast äpplen från våra träd som växer i en levande jord som gödslas med vanlig gammaldags gödsel från höns eller kor i vår närhet. I musten finns inget annat än den saft som kommer från äpplena när de pressats. Vatten, levande jord, gödsel, sol och värme ger äpplena det de behöver. När varje skörd […]

Äppelskörd

Nu är det äppleskörd. I år är det ont om svenska äpplen så också hos oss. Den kalla våren, insekter som inte pollinerade i rätt tid eller för lite värme. Vi vet inte vad det beror på, men något äppelår blev det inte i år. Det är lika goda äpplen som tidigare år, men de har mer skönhetsfläckar och många är mindre. De äpplen vi skördar nu går merparten till must. I år har vi planterat nya träd i delar av alla tre odlingarna som vi hoppas ska börja ge skörd nästa år.

Planetskötare

Planetskötare är ett bra ord. Taget från en reklamfilm. I uppdraget att vara planetskötare ingår ett ständigt givande och tagande där naturen är vår medspelare. I ekologisk odling är grundtanken att man samarbeta med naturen så mycket som det går. Det är viktigt att vi tar hand om den jord vi lånar av naturen, framtiden och våra barn. Vi vill gynna de mikroorganismer som håller jorden levande och de insekter som pollinerar växterna. Vi är planetskötare, vi sköter om vår jord, våra växter och våra djur så att vår planet jorden ska må bättre. Vi vill belasta jorden och miljön så lite som möjligt. Vi vill arbeta tillsammans med naturen i ett samspel med givande och tagande. För att allt ska fungera måste vi tänka på helheten, att alla bakterier, maskar, svampar och djur arbetar tillsammans för att skapa bördiga, giftfria jordar och rent vatten. Nyttoinsekter, nyttoväxter är nödvändiga för att få balans. Vår vän nyckelpigan är en viktig nyttoinsekt. Under sitt korta liv på tre till nio månader kan en enda nyckelpiga äta över 5000 bladlöss. De gör alltså ett ovärderligt jobb i våra äppelodlingar. Den viktigaste åtgärden för att gynna nyckelpigorna är att undvika bekämpning mot skadedjur.

Det handlar om val

Det blir mörkt, plötsligt ser han ingenting, sedan känner han en enorm smärta i ett bakben, en kätting dras åt om benet och snart känner han hur han lyfts upp i detta ben, hela hans tunga övergödda kropp hänger nu i en kätting och så släpas han in i en transport. Full av smärta, full av panik och full av skräck blir han sedan transporterad till ett lastfartyg som ska ta honom och tusentals andra djur över ett hav för att slaktas billigare på andra sidan. Han har ingen flyktväg, han har inget val. Ibland nås man av hemska bilder av plågade djur. På fartygen får djuren gå, springa, kana ner för branta lastgångar påskyndade av män som slår och sparkar dem. En del bryter benen, en del blir omkullsprungna. Alla är de skitiga, alla är det stressade och alla är de plågade. De står trångt och inget foder eller vatten syns till. Lägger de sig ner är det lika med döden. När fartyget kommer till andra sidan havet har en del inte orkat stå upp, så många är döda, många allvarligt skadade och alla livrädda. Dessa djur har med största sannolikhet inte betat fritt i en hage, de är […]

Miljömål

Det finns nationella och regionala miljömål i Sverige. Vi når ett antal av dessa genom vårt ekologiska jordbruk. Nationella miljökvalitetsmål som vi uppfyller är: Begränsad klimatpåverkan genom att vi bevarar den biologiska mångfalden med hjälp av att vi planterar marktäckande grödor mellan raderna, plantera in träd av andra arter, sätter upp fågelholkar för att locka fåglar som äter skadeinsekter. Vi arbetar med att gynna nyttodjur så som fåglar eller andra insekter som äter skadeinsekter vilket är grundläggande i ekologiska odlingar och därför sätter vi upp insektshotell, odlar värdväxter runt odlingarna och ser till att det alltid finns blommande växter i och omkring odlingen. Träden vi planterar bidrar till minskad koldioxidbelastning. Vår livsmedelsproduktion av ekologiska äpplen säkerställs genom dessa åtgärder. Vi bidrar till en hållbar utveckling i odlingen genom att vi samarbetar med naturen. Rikt odlingslandskap genom att vi bevarar den biologiska mångfalden, har bikupor, insektshotell, blomsterremsor. Betande djur, får och hästar och ska även ha mobila hönshus i odlingen. Grundvatten av god kvalitet genom att vi bedriver en ekologisk odling där kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna. Bara naturlig försurning genom att vi minska på transporterna till och från odlingen genom att investera i egen sortering och kyllagring av frukten. Ingen […]

Blommor i långa rader

I en ekologisk odling är det viktigt att gynna våra viktiga medhjälpare. Bin, andra nyttoinsekter och fåglar vill vi ska trivas hos oss. För att gynna dem ska vi bygga insektshotell, fågelholkar och plantera blommor som de gillar.Vi vill gynna dessa duktiga medarbetare som är skadeinsekternas naturliga fienden. Blomsterremsorna ska ge dem pollen, nektar, skydd och övervintringsplatser. Vi ökar då även den biologiska mångfalden i området. Vi kommer nu att så blomsterremsor mellan vissa av våra äppelrader . Där ska vi så bla. hundkäx, röllika, renfana, rödklöver, blodklöver, kungsmynta och blåklocka. Fåglar som ska gynnas är måsfåglar, talgoxar, sångare, hackspättar, kråkor och trastar. De äter ca 2-300 000 larver per säsong. Till dessa ska bla. många fågelholkar sättas upp. Fladdermöss är också skadeinsektsätare, de tar nattaktiva insekter som ollonborre och kan gynnas med gamla kullfallna träd och speciella fladdermusholkar. Runt odlingarna ska lähäckar av hassel, fläder, ek och oxel planteras och också gynnar fågellivet.