Alla inlägg av Stora Juleboda Admin

Jord under naglarna

Tusenkonstnär, uppfinnare, mångsysslare, universalgeni är en del av de ord man kan kalla de som håller på med lant- och jordbruk och är matproducent, planetskötare, bonde, odlare eller något annat som är helt enkelt ovärderlig för alla på och utanför landsbygden. De driver ofta helt själva eller med få anställda stora företag med byggnadsytor större än de flesta andra företag som har flera hundra anställda. De är där för sina djur, sina fält och odlingar dag som natt, vecka efter vecka, år in och år ut. Att få sådana företag att fungera kräver något utöver det vanliga. Förr krävdes mycket muskler och idag krävs det utöver muskler också mer hjärnverksamhet, uppfinningsrikedom och mod för att klara det hela.

Det är ett sätt att leva samtidigt som det är livsnödvändigt att de finns. Att det finns människor som älskar att ha jord under naglarna, gräva i myllan och att få samhället att fungera är vi alla beroende av. Allt vi äter kommer från personer, familjer och företag som arbetar med djur, jord, natur och miljö varje dag. Det låter och luktar när de arbetar, för det gör det när vår mat blir till. Idag har många hamnat så långt från jorden att de inte vet att det måste födas djur för att vi ska kunna äta kött, det måste plöjas, harvas, sås och skördas för att vi ska få frukost, lunch och middag. Samtidigt vårdar de jorden, miljön, vattendragen och landskapet ingå. Att vara intresserad av dessa frågor är ett måste, annars fungerar det inte.

Nu är det sommar och vi hoppas att det är många som njuter av att se våra vackra öppna landskap, våra betesdjur i hagarna och vår vackra natur. Att många får smaka på det vi har att erbjuda och att många väljer att köpa och äta mat från Sverige.

Den svenska bonden

Ekologiskt, närodlat, härodlat är ord som blir allt vanligare. Det används i reklam, media och på förpackningar om vår mat. Det låter fint, genuint och många vill gynna bonden nära hemmet, nära sommarstugan eller den som brukar jorden längs vägen till jobbet. Det är bra, jättebra att många vill gynna den bonde de känner till. Många vill att de ängar och fält de känner till ska fortsätta vara öppna, odlade, gröna och blommande på våren och sommaren, svarta under höst och vinter.

De öppna landskapen, den svenska mjölken, det svenska köttet, den svenska osten, de svenska lammen, den svenska frukten kommer från de hårt arbetade svenska bönderna. Är detta varor du vill ha, äta och vill ska fortsätta finnas behöver de svenska bönderna all stöttning de kan få. Den svenska bonden är mer kontrollerad, håller högre djurhälsa och använder mindre antibiotika, hormoner och mindre gifter än i de flesta andra länder. Väljer du dessutom ekologiskt får du varor med ännu mindre klimatavtryck, gifter och antibiotika och hormoner.

När du som konsument står där i mataffären och håller osten, brödet, köttet, frukten och grönsakerna i handen och ska välja. Då ska du tänka på det landskap du vill fortsätta se, de smaker du vill fortsätta känna och vilka djur du vill fortsätta se beta i landskapet.

De svenska djuren som betar våra svenska marker gör ett ovärderligt arbete då de håller landskapet öppet, gynnar den biologiska mångfalden och ger naturlig gödsel till hagar, åkrar och odlingar. De får solsken, vind och regn på sina pälsar eller fjädrar och kan röra sig fritt. Bor de på en ekologisk gård får de röra sig fritt utomhus antingen hela året eller ha daglig utevistelse.

I dagens klimatdebatt när korna och köttdjuren pekas ut som de största miljöbovarna kan det vara på sin plats att nämna att de kor du ser beta i de svenska hagarna inte är de miljöbovar som ska pekas ut i debatten. De kor det handlar om där är de som föds upp i alldeles för stora grupper i för små inhägnader och där de fodras med stora mängder spannmål, behandlas med stora mängder antibiotika och tillväxthormoner. Där finns inget gräs att beta, ingen plats att utöva sitt naturliga beteende på och de lever ofta under en stekande sol utan skydd. Där är djurvälfärden inte med i kalkylerna.

Den billiga kycklingen på extrapris är från industrier, bland annat från andra sidan Östersjön, där de föds upp i stallar med miljoner djur och behandlas som döda ting utan varken behov eller känslor. Dessa industrier producerar stora mängder gödsel varje dygn som rinner ut i Östersjön och andra vattendrag och står för en stor del av övergödningen. Utöver att gödseln innehåller mycket näring innehåller den också antibiotika och hormoner. När det är extrapris på kyckling för orimligt låga priser vill vi att du som konsument ska reflektera över priset och försöka förstå hur det ligger till.

Det är en sådana djurhållningar som ingen vill gynna, om de visste hur djuren har det, men det är just det köttet från de djuren som du väljer mellan om du ska köpa det som är på extrapris och i kampanj eller om du ska välja det svenska och ekologiska.

Sverige behöver minska på import av varor vi producerar här. För våra bönders överlevnad, för djurens välbefinnande, för våra vackra landskap, för mindre utsläpp av antibiotika och hormoner och för klimatet.

Innovationsprojekt äppelodling

Stora Juleboda startar tillsammans med samarbetspartners ett innovationsprojektet med målet att tillhandahålla en kommersiellt gångbar helhetslösning för de faktorer som äppelodlare idag har särskilt stora bekymmer med: svampsjukdomar, skadegörare, frost och hagel vilka alla reducerar den totala avkastningen och fruktkvalitén.

Vid konventionell och särskilt vid ekologisk fruktodling i Sverige möter odlare flera utmaningar då det fuktiga klimatet ger god grogrund för allvarliga skadegörare, särskilt svampsjukdomar som skorv, kräfta och lagrings-svampar. 

Dessa motverkas i konventionella odlingar med stora mängder bekämpningsmedel som är skadliga både för människor och miljön. De växtskyddsmedel som idag är tillåtna i ekologiska odlingar är inte tillräckligt effektiva. Därför behövs alternativa effektiva lösningar för att hantera skadegörare såväl i konventionell som i ekologisk odling. 

Syftet med innovationsprojektet är att utarbeta en helhetslösning för en hållbar och ekonomiskt konkurrenskraftig äppelodling. Denna förväntas leda till högre avkastning, bättre kvalitet, reducerad kemikalieanvändning, lägre risk och därmed ökad lönsamhet för odlarna, särskilt ekologiska fruktodlare.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Jorden vi ärvde

Jord. Ett ord som för många kanske inte betyder så mycket. Det kanske är något svart som finns i blomkrukan, något i en plastpåse på stormarknaden eller bara något man blir smutsig av. För oss som lever med den och brukar den och vill förvalta den på bästa sätt är den något viktigt och helt livsavgörande med en djup innebörd.

Vi behöver jorden för att så våra fröer i och för att senare kunna skörda och den ger livsrum åt viktiga organismer. Utan jord inget liv, utan liv ingen jord. Den levande jorden behöver lyftas fram i ljuset för att bra jordar börjar bli en bristvara runt om i vår värld. För att en jord ska vara bra, näringsrik och livgivande behöver den vara full av mikroorganismer, bakterier, svampar, insekter, maskar, mull och annat organiskt material. Jorden behöver vara porös så att syret kommer ner under ytan, den ska kunna hålla kvar vatten och göra vattnet tillgängligt för växterna. Att jorden är mjuk och lätt tar upp vatten gör att den kan transportera överskottet av regnvatten ner till grundvattnet för att fylla på de depåer av grundvatten som är avgörande för allt liv.

Grundvatten är den underjordiska delen av vattnets kretslopp och bildas mycket sakta genom att nederbörd långsamt tar sig genom lager efter lager tills det når en ogenomtränglig yta där det stannar och blir till vattendepåer djupt nere i hålrum.

Idag är många jordar helt döda, utarmade, torra och fulla med kemikalier som gör de näst intill omöjliga att återställa. Jordbruket har gått från att vara ett samarbete med naturen till storskaliga industrier där ekonomin styr och där omtanke, respekt och kunskap gått förlorad. De stora monokulturer som människan skapat är onaturliga och en direkt fara för vår överlevnad. Monokulturer på tusentals kvadratkilometer som utarmar jorden, förhindrar vatten att nå grundvattennivåerna och som slår ut viktiga arter. Vi bygger städer och infrastrukturer på bördig jordbruksmark, förseglar jorden med betong och asfalt som gör att vattnet nu rinner ovanpå marken och för med sig smutsigt ytvatten ut i vattendrag, sjöar och hav istället för att nå växter eller kunna komma neråt för att fylla på grundvattnet.

Grundvattnet är en naturresurs som håller på att ta slut. Grundvattnet fördas långt under marken i grottor och hålrum mycket långsamt. Vattnet där nere förflyttar sig med bara några meter på år. Då hinner det renas och fyllas på med viktiga mineraler. Nu håller mänskligheten på att pumpa upp miljontals liter grundvatten till stora monokulturella odlingar och boskapsuppfödning i en hastighet som är svår att förställa sig. Jorden i stora monokulturer är oftast besprutad, förgiftad, den är hård och utan mikroorganismer, svampar, maskar, bakterier och organiskt material. Den är död. Växternas rötter kan inte tränga ner i den för att nå vatten eller få näring utan är beroende av ständig bevattning med vatten preparerad med konstgödsel.

Vi lever i en tro om att vatten är en oändlig resurs som vi kan slösa med hur mycket som helst, men i verkligheten är den ändlig precis som alla naturtillgångar. Under 1% av sötvattnet på jorden är tillgänglig för oss och av det är det mesta bundet i is och snö. Det mesta vattnet är saltvatten i våra världshav och inte tillgängligt som dricksvatten. Den lilla del av allt vatten vi har, håller vi på att förgifta, försura och skräpa ner så mycket vi kan. Under de senaste 200 åren har människan förstört mycket av det som naturen byggt upp under miljoner av år.

Det vi behöver göra är först och främst att inse att det inte går att producera mat och djurfoder i så stora kvantiteter på samma ställe i samma jordar år efter år som vi gör idag. (Dessutom slängs 1/3 av all mat som produceras och når aldrig konsumenten.) Vi behöver också inse att vatten och den levande jorden är naturtillgångar som vi ska vara mycket rädda om, respektera och värdera högt. Vi behöver också inse att vi inte kan odla grödor i områden där det inte finns tillräckligt med tillgängligt vatten. Sist men inte minst måste vi sluta se vatten som en soptipp där vi kan begrava allt vi inte vill se eller kan ta hand om.

Biologisk mångfald och vatten hänger ihop. Ett jordbruk med biologisk mångfald har jordar med liv. Jord med liv kan behålla och binda vatten, hindra erosion och utarmning. Den gör det möjligt för växter att få vatten och näring. Det behöver alltså odlas fler grödor på samma areal och olika grödor år från år. Blommor, blommande träd och buskar behövs för pollinerande insekter. Träd och buskar behövs för att förhindra att jorden blir för varm och de hindrar den från att blåsa iväg.

Vi behöver stabila fungerande ekosystem som ger stabilt klimat. Vi har vant oss vid att tekniken kan lösa många av våra problem och utmaningar, men till slut behöver vi lyssna på naturen och följa dess lagar. Jorden vi ärvde är inte längre den samma, men förhoppningsvis kan den bli det igen.

Glada höns i äppelodling

När vi öppnar luckan på morgonen springer hönsen ut, De sträcker på sig, flaxar med vingarna, vädrar morgonluft, ser sig omkring, springer till gräset och börjar äta. De kacklar och putsar fjädrarna. Lite senare ligger en del och solar om solen är framme, en del ligger djupt ner i en sandgrop och sandbadar. Mesta delen av dagen ser de verkligen ut som om de njuter.

När djuren mår bra ger det bättre mat. Våra ägg innehåller en gul gula som alla andra ägg, men gulan i våra ägg är gul på grund av att solen skinit på hönans fjäderdräkt och att hönan ätit gräs och gräsets klorofyll ger en gulare färg helt naturligt. Våra höns lever i en stabil grupp där de känner varandra, de sover på sina pinnar i samma ordning natt efter natt. Tittar vi närmare på hönsen en längre stund upptäcker även vi att de alla är unika, med unik fjäderdräkt, unik färgsättning och unik personlighet. De är som en grupp människor med olika hårfärg olika temperament och olika personligheter.

Kraftbär

Havtorn är en buske som vi odlar i vår äppelodling. Det är ett dunderbär med många goda egenskaper. Fyllda med vitaminer och nyttiga oljor.

Det unika havtornsbäret innehåller omegafetter. Havtorn är troligen det enda bäret som innehåller fettsyrorna omega 3, 6, 7 och 9. Havtornbär innehåller omega 7 i naturlig form och det är mycket ovanligt. Omega 7 är viktig  för cellmembran och tarmar.

Förutom de nyttiga fettsyrorna innehåller havtorn mängder med antioxidanter och vitaminer som A, C, E, K och B-vitaminer, även B12 och folsyra. Antioxidanterna består bland annat av karotenoider, flavonoider, fenoler, fytosteroler och polyfenoler.

Intressant är att en undersökning vid Sveriges Lantbruksuniversitetet visar att extrakt av havtorn kan minska hastigheten som cancerceller delar sig på. Det visade sig att cancercellerna hämmades mer av mer koncentrerade extrakt än av svaga. Tjocktarmscancerceller hämmades mest av nypon, blåbär och havtorn medan bröstcancerceller påverkades starkast av nypon, svarta vinbär och havtorn.

 Havtorn har omskrivits som hälsobär ända sedan 700 år eK. I Kina används havtorn som medicinalväxt mot inflammationer, hosta, matsmältningsproblem och infektioner.

Havtorn växer vid Himalayas sluttningar, i Asien, Europa och Sverige. Havtorn förekommer främst vid havet längst ostkusten, men även i Norrbotten, Bohuslän och Öland.

Bären är små och gul-orange till färgen. Havtornbusken blir 30-50 år och kan som vild växt bli upp emot nio meter. Havtornbären mognar i slutet av augusti till slutet av september då de skördas. Buskens taggar försvårar plockningen, därför fryser många odlare hela grenar med bär och ruskar sedan av de frusna bären innan de paketeras. För att behålla så mycket av de bra egenskaperna fryses bären direkt efter skörd eller pressas till saft.

 

Humle

På Juleboda har vi åter hittat de gamla humleplantor som vilat i marken i odlingen. Att det finns humle på våra marker kan vara en rest från en tid då varje gård i Sverige tvingade odla humle åt staten. Eftersom humle förökar sig med rotskott kan de komma från mycket gamla humleplantor.

När vi fräst marken och grävt i odlingen för att plantera de nya fruktträden har humle kommit upp. Dessa plantor har vi nu grävt upp och planterat i egna rader för att kunna skörda dem lättare.

I vår nya äppelcider med humle från i år har vår egen humle används. Svensk ekologisk humle är en bristvara och vi är stolta över att kunna odla vår egen.

Redan på 700-talet användes humle som konserveringsmedel och som smaksättare till öl. Den är även känd för sin rogivande och sövande inverkan.

Fram till slutet av 1300-talet skötte kvinnor öltillverkningen i hemmet för hushållets konsumtion samt i viss grad till lokal försäljning.

1442 påtvingades varje gård i Sverige att odla 40 störar med humle för ölkonsumtionen var stor, många avlönades till stor del med öl. Gårdarna skulle odla humle till staten.

På 1500-talet stramades lagen upp av Gustav Vasa och antalet störar ökades till 200 st. Importen av öl var stor och han ville att Sverige skulle bli självförsörjande av öl och humle. Han följde även upp noggrannare att lagen följdes. 

Under 1600-talet minskade konsumtionen av öl för att brännvinet hade efter trettioåriga kriget slagit igenom i alla samhällsklasser på allvar och vinet blivit de rikas och överklassens nya favoritdryck. 

År 1687 förbjöd Karl XI:s regering all import av humle för att stoppa handeln med tysk humle. Det skulle odlas svensk humle! I 1734 års lag sägs att ”Alle hemman böra humble­gård hafva”. 

Humlen användes vid ölbryggning, för smaken skull och för att det förlänger ölets hållbarhet.

1860 avskaffades lagen och på 1950-talet lades den sista kommersiella humlegården ner. Sedan 2014 odlas kommersiell humle återigen i Sverige, dock i liten omfattning.

Humle har en livslängd på uppemot 25 år och det är kottarna på honplantorna som är kryddan som ger ölet dess beska, och samtidigt en stor del av dess friska arom och smak. Man kan även äta stjälkarna som sparris och använda kottarna i te. Det är en flerårig slingerväxt som kan bli 9 meter hög. Den har stora blad som påminner om vindruveblad till formen. Humle blommar i slutet av sommaren och kan växa upp mot 30 cm på ett dygn. Humle klipps ner till marken på våren eller hösten. Den kan förökas med sticklingar eller rotskott.

 

Större och större plats

Våra härliga höns tar större och större plats på vår gård. Vi har nu ca 500 höns som lever i fyra olika grupper i fyra mobila hönshus. Våra nya bruna höns har precis börjat våga gå ut från hönshusen och har börjat uppskatta att beta gräs, sandbada och få sol på fjädrarna. Inom de närmaste veckorna börjar även dessa att lägga ägg och då har vi åter igen bruna ägg till försäljning.

Unghönsen vi köper är naturligtvis uppfödda helt ekologiskt enligt KRAVs regler för djurhållning. När vi köper dem är de ca 16 veckor gamla och vi kör själva och hämtar dem hos uppfödaren.

Allt fler har börjat hitta våra ägg och allt fler vill ha dem. Det är så underbart att både privatpersoner, restauranger och handlare runt omkring oss värdesätter våra fina ägg och märker vilken skillnad det är på äggen när hönsen fått leva fritt, vara utomhus och äta mer än bara färdigt foder.

 

Jordgubbar

Solvarma nyplockade jordgubbar, en av sommarens godaste smaker. Nyttiga och goda. Detta bär som är så förknippat med midsommarfirande och sommarlov är något man verkligen kan längta efter resten av året. Nu är de här och varje dag mognar nya röda bär som vi plockar och säljer. Våra jordgubbar växer i äppelodlingen. Mellan träd eller i rader mellan äppelraderna. Vi har även en liten odling nära huset i vår köksträdgård och på vår innergård. De öka den biologiska mångfalden i odlingen och pollinatörerna får fler blommor att flyga till.

Eftersom jordgubbar tillhör en av de mest besprutade grödorna så är vi extra stolta över våra ekologiska jordgubbar som växer i helt obesprutad jord och de har endast fått naturlig gödsel.

Vi säljer de nu till restauranger i vår närhet, några grossister och till privatpersoner vid gården.

Ekologiska ägg

Våra ägg är bland de mest ekologiska som finns. Hönsen får beta gräs fritt hela dagarna året runt och de får ekologiskt foder som komplement.

Nu är det nytt år och lite kallare årstid. Hönsen vill trots lägre temperaturer ut bland träden varje dag. Lite gräs finns det runt träden och i märken finns små rötter och kanske några insekter att äta. De tycks veta precis var de hittar det goda att äta.

Våra höns släpper vi ut varje dag vid 10 tiden då de värpt klart. De hör när vi närmar oss hönshusen, några tittar ut från högsta pinnen och sprider budskapet till de övriga att vi kommer. De ställer sig precis innanför luckan och kacklar högt i väntan på att släppas ut. När luckan öppnas springer de ut, sträcker på sig och flaxar med vingarna. De ser så glada ut. De smakar på gräset, börja sprätta i jorden och någon gör en grop att bada i.