Kategoriarkiv: Våra djur

Röd prislappar

Våra djur

Röda prislappar får oss att se rött! Vi alla verkar vara uppfostrade med att röda prislappar är högsta vinsten när vi köper mat. Ju fler röda prislappar desto bättre, ju lägre pris desto bättre. Riktigt låga priser på vår mat är något många tycker är riktigt bra. Många känner sig som vinnare när de räknar ut hur mycket de sparat på alla röda prislappar i kundvagnen.

Nu vill vi vända på det hela, få fler att tänka precis tvärtom. Få människor att tänka på annat än sparade kronor och ören när de ser de lysande röda prislapparna, extrapriserna, erbjudanden mm. Vi vill att de ska tänka på vad de röda lapparna står för.

Hur kan maten vara så billigt? Hur kan till exempel kyckling kosta 17,50 kr/kg? Uppfödd, slaktad, förpackad, transporterad och uppackade i butiken. Varje led ska ha betalt, uppfödaren, foderleverantören, transportören, slakteriet, grossisten och handlaren.

Vad har maten för värde? Nästan inget är den bittra sanningen. Att kycklingen har betalat det absolut högsta priset, den har betalt med sitt liv verkar vara bortglömt i jakten på röda prislappar. Sedan är det nästa led som också har ett lågt värde i jakten och det är bonden/uppfödaren som betalar för stallar, foder, utrustning, transporter mm. Få vet vad det innebär att vara just bonde och lantbrukare. Tusenkonstnär som blir allt färre just på grund av de pressade priserna i butikerna. De är pressade av ökade kostnader på bränsle till traktorn, foderkostnader, elkostnader mm. De andra i ledet som finns från det att kycklingen kläcks ur sitt ägg till det att den ligger på tallriken vill ha största delen av de kronor som slutkunden betalar. Kycklingen får inget och bonden får oftast minsta andelen och de andra kronorna hamnar på alla de andra i det långa ledet.

Hur är den billiga maten producerad? För att kycklingen ska kunna kosta så lite kan det helt enkelt inte handla om svensk producerad kyckling. De kommer ofta från länder med andra djurskyddslagar, lägre arbetskostnader, lägre foderkostnader och lägre transportkostnader. Titta noggrannare på de billigaste förpackningarna i matbutiken, där finns inget som visat varken svensk flagga, text som visar att den kommer från Sverige och det som absolut inte finns där är ett KRAV-märke eller EU-löv som visar att den kommer från ekologiskt lantbruk. Det går nämligen inte att producera billig mat på ett sätt som värnar om djuren, miljön, personalen eller klimatet.

Hur ska vi komma bort från dessa enormt pressade priserna? Vi sitter inte inne med alla svar, men det vi tror är att först behöver fler förstå att vikten av välja svensk mat som producerats enligt våra lagar och regler och som produceras av människor som bor och lever i vårt land som håller hjulen rullande och landskapen öppna och ger många fler mervärden i vårt samhälle.

Fler behöver förstå att slutkunden behöver betala för vad det kostar att producera maten på bordet. Många fler behöver värdera sin mat högre. Maten vi alla äter är ju mer än bara det som finns på tallriken. Den kommer från någonstans. Den kommer från någon som producerat den, som valt att satsa just på den grödan eller det djurslaget, som är påläst på om vad just det behöver och hur det ska nå slutkunden. Maten är det som håller kroppen frisk, stark, pigg och ger alla cellerna bränsle. Borde inte den värderas högre än att den behandlas som något som bara ska ätas för att man är hungrig? Många hanterar sin kropp som en soptunna som inte hänger ihop med personens välmående och hälsa. I soptunnan hamnar vad som helst bara det är billigt.

Nästa gång du ser en röd prislapp rikta blicken åt ett annat håll, leta upp det som kommer från Sverige och leta allra helst upp de gröna lapparna som visar de ekologiska varorna som producerats av de som tänker på djuren, miljön och klimatet. På köpet får du bättre smaker och renare samvete samtidigt som du bidrar till en bättre miljö.

Jord under naglarna

Uncategorized, Våra djur

Tusenkonstnär, uppfinnare, mångsysslare, universalgeni är en del av de ord man kan kalla de som håller på med lant- och jordbruk och är matproducent, planetskötare, bonde, odlare eller något annat som är helt enkelt ovärderlig för alla på och utanför landsbygden. De driver ofta helt själva eller med få anställda stora företag med byggnadsytor större än de flesta andra företag som har flera hundra anställda. De är där för sina djur, sina fält och odlingar dag som natt, vecka efter vecka, år in och år ut. Att få sådana företag att fungera kräver något utöver det vanliga. Förr krävdes mycket muskler och idag krävs det utöver muskler också mer hjärnverksamhet, uppfinningsrikedom och mod för att klara det hela.

Det är ett sätt att leva samtidigt som det är livsnödvändigt att de finns. Att det finns människor som älskar att ha jord under naglarna, gräva i myllan och att få samhället att fungera är vi alla beroende av. Allt vi äter kommer från personer, familjer och företag som arbetar med djur, jord, natur och miljö varje dag. Det låter och luktar när de arbetar, för det gör det när vår mat blir till. Idag har många hamnat så långt från jorden att de inte vet att det måste födas djur för att vi ska kunna äta kött, det måste plöjas, harvas, sås och skördas för att vi ska få frukost, lunch och middag. Samtidigt vårdar de jorden, miljön, vattendragen och landskapet ingå. Att vara intresserad av dessa frågor är ett måste, annars fungerar det inte.

Nu är det sommar och vi hoppas att det är många som njuter av att se våra vackra öppna landskap, våra betesdjur i hagarna och vår vackra natur. Att många får smaka på det vi har att erbjuda och att många väljer att köpa och äta mat från Sverige.

Den svenska bonden

Äppelodlingen, Våra djur

Ekologiskt, närodlat, härodlat är ord som blir allt vanligare. Det används i reklam, media och på förpackningar om vår mat. Det låter fint, genuint och många vill gynna bonden nära hemmet, nära sommarstugan eller den som brukar jorden längs vägen till jobbet. Det är bra, jättebra att många vill gynna den bonde de känner till. Många vill att de ängar och fält de känner till ska fortsätta vara öppna, odlade, gröna och blommande på våren och sommaren, svarta under höst och vinter.

De öppna landskapen, den svenska mjölken, det svenska köttet, den svenska osten, de svenska lammen, den svenska frukten kommer från de hårt arbetade svenska bönderna. Är detta varor du vill ha, äta och vill ska fortsätta finnas behöver de svenska bönderna all stöttning de kan få. Den svenska bonden är mer kontrollerad, håller högre djurhälsa och använder mindre antibiotika, hormoner och mindre gifter än i de flesta andra länder. Väljer du dessutom ekologiskt får du varor med ännu mindre klimatavtryck, gifter och antibiotika och hormoner.

När du som konsument står där i mataffären och håller osten, brödet, köttet, frukten och grönsakerna i handen och ska välja. Då ska du tänka på det landskap du vill fortsätta se, de smaker du vill fortsätta känna och vilka djur du vill fortsätta se beta i landskapet.

De svenska djuren som betar våra svenska marker gör ett ovärderligt arbete då de håller landskapet öppet, gynnar den biologiska mångfalden och ger naturlig gödsel till hagar, åkrar och odlingar. De får solsken, vind och regn på sina pälsar eller fjädrar och kan röra sig fritt. Bor de på en ekologisk gård får de röra sig fritt utomhus antingen hela året eller ha daglig utevistelse.

I dagens klimatdebatt när korna och köttdjuren pekas ut som de största miljöbovarna kan det vara på sin plats att nämna att de kor du ser beta i de svenska hagarna inte är de miljöbovar som ska pekas ut i debatten. De kor det handlar om där är de som föds upp i alldeles för stora grupper i för små inhägnader och där de fodras med stora mängder spannmål, behandlas med stora mängder antibiotika och tillväxthormoner. Där finns inget gräs att beta, ingen plats att utöva sitt naturliga beteende på och de lever ofta under en stekande sol utan skydd. Där är djurvälfärden inte med i kalkylerna.

Den billiga kycklingen på extrapris är från industrier, bland annat från andra sidan Östersjön, där de föds upp i stallar med miljoner djur och behandlas som döda ting utan varken behov eller känslor. Dessa industrier producerar stora mängder gödsel varje dygn som rinner ut i Östersjön och andra vattendrag och står för en stor del av övergödningen. Utöver att gödseln innehåller mycket näring innehåller den också antibiotika och hormoner. När det är extrapris på kyckling för orimligt låga priser vill vi att du som konsument ska reflektera över priset och försöka förstå hur det ligger till.

Det är en sådana djurhållningar som ingen vill gynna, om de visste hur djuren har det, men det är just det köttet från de djuren som du väljer mellan om du ska köpa det som är på extrapris och i kampanj eller om du ska välja det svenska och ekologiska.

Sverige behöver minska på import av varor vi producerar här. För våra bönders överlevnad, för djurens välbefinnande, för våra vackra landskap, för mindre utsläpp av antibiotika och hormoner och för klimatet.

Glada höns i äppelodling

Våra djur

När vi öppnar luckan på morgonen springer hönsen ut, De sträcker på sig, flaxar med vingarna, vädrar morgonluft, ser sig omkring, springer till gräset och börjar äta. De kacklar och putsar fjädrarna. Lite senare ligger en del och solar om solen är framme, en del ligger djupt ner i en sandgrop och sandbadar. Mesta delen av dagen ser de verkligen ut som om de njuter.

När djuren mår bra ger det bättre mat. Våra ägg innehåller en gul gula som alla andra ägg, men gulan i våra ägg är gul på grund av att solen skinit på hönans fjäderdräkt och att hönan ätit gräs och gräsets klorofyll ger en gulare färg helt naturligt. Våra höns lever i en stabil grupp där de känner varandra, de sover på sina pinnar i samma ordning natt efter natt. Tittar vi närmare på hönsen en längre stund upptäcker även vi att de alla är unika, med unik fjäderdräkt, unik färgsättning och unik personlighet. De är som en grupp människor med olika hårfärg olika temperament och olika personligheter.

Större och större plats

Våra djur

Våra härliga höns tar större och större plats på vår gård. Vi har nu ca 500 höns som lever i fyra olika grupper i fyra mobila hönshus. Våra nya bruna höns har precis börjat våga gå ut från hönshusen och har börjat uppskatta att beta gräs, sandbada och få sol på fjädrarna. Inom de närmaste veckorna börjar även dessa att lägga ägg och då har vi åter igen bruna ägg till försäljning.

Unghönsen vi köper är naturligtvis uppfödda helt ekologiskt enligt KRAVs regler för djurhållning. När vi köper dem är de ca 16 veckor gamla och vi kör själva och hämtar dem hos uppfödaren.

Allt fler har börjat hitta våra ägg och allt fler vill ha dem. Det är så underbart att både privatpersoner, restauranger och handlare runt omkring oss värdesätter våra fina ägg och märker vilken skillnad det är på äggen när hönsen fått leva fritt, vara utomhus och äta mer än bara färdigt foder.

 

Höns

Våra djur

Nu har våra höns bott hos oss i snart två veckor. De bor i tre mobila hönshus, med 75 höns i varje. De har en hage utanför sitt hus där de kan gå och beta och sprätta hela dagarna. På nätterna sover de i sitt hus då sitter de på sittpinnar i huset. De har reden att lägga sina ägg i som vi kan vittja från utsidan utan att behöva gå in i huset och störa hönsen.
De är uppfödda på en KRAV-gård utanför Linköping och är nu ca 18 veckor gamla.
Våra ekologiska, KRAV-certifierade höns bor i våra äppelodlingar där de ska göra nytta genom att de betar gräs och ogräs runt äppelträden och samtidigt som de hjälper oss med ogräset producerar de fina ägg som är producerade på det mest djurvänligaste sättet.

Vi som KRAV-bönder sätter djurvälfärden i centrum eftersom det är en viktig del av det ekologiska lantbruket. Rutinmässigt förebyggande behandlingar får naturligtvis inte förekomma.

Du som väljer ekologiska KRAV-märkta ägg kan du också vara säker på att vi som ekologiska äggproducenter gör sitt allra bästa för att djuren ska må bra. I KRAV:s regler står det nämligen att vi ska arbeta planerat för att djuren ska ha en god hälsa. För att hönor ska bli KRAV-märkta ska de också ha tillgång till hö, rotfrukter och sandbad för att hålla fjäderdräkten fin.
Det fantastiska är också ekologiska ägg innehåller mer näring, helt logiskt förstås.
Det är ett djupt rotat beteende hos höns att leta efter mat. Ekologiska höns får gå ute och kan beta och picka. Utöver gräset ska de även ha tillgång till hö att picka i. Hönor i KRAV-certifierad produktion ska ha tillgång till hö eller rotfrukter. Hönorna håller sig sysselsatta och får samtidigt motion och näring.

Höns som har det bra och inte utsätts för stress värper bättre ägg. Faktum är att hönornas ekologiska livsstil och kost enligt analyser från Livsmedelsverket har fått en viss inverkan på äggens näringsinnehåll. Ekologiska ägg har ofta ett något högre energivärde och innehåller även högre halter av i synnerhet jod, men även järn och vitamin B12.

Våra ekologiska höns har en större plats i stallet än övriga frigående höns, de har tillgång till minst 18 cm sittpinne per höna och reden att lägga sina ägg i. Minst en tredjedel av golvet skall vara täckt med ströbädd. Hönshusen flyttas varannan vecka till ny mark så att marken kan återhämta sig och hönsen får nytt gräs. Hönsen utfodras naturligtvis med endast ekologiskt foder.

Just nu håller hönsen på att lära sig att gå ut i rasthagen och att sitta på sittpinnarna under natten. Varje kväll går Marcus och sätter upp hönsen på sittpinnarna inför natten. Det är nu bara några få som inte redan sitter på pinnen när han kommer och det är fler och fler höns som vågar gå ut för varje dag. De är nyfikna, men verkar trivas bäst inne i sitt trygga hus än så länge.

Ekologisk honung

Äppelodlingen, Våra djur

Nu har vi fått fram en produkt till från våra odlingar. Denna gång är det våra ovärderliga arbetare, bina, som levererar. Vår egen honung som våra bin har samlat in från vilda blommor och blommorna i odlingarna. Denna honung har en hög andel honung från ljung och det gör den extra god.

Ekologisk honung produceras enligt reglerna för ekologisk honungsproduktion. Det ska tex. det finnas nektar och pollen i en radie på 3 km runt bikupan som kommer från ekologisk odling eller naturområde. Bina matas med ekologiskt socker eller honung under vintern.
De certifieringsorganisationer som kontrollerar ekologisk odling har regler som vi odlare måste följa. För biodlingen omfattar dessa bl.a. att inga bekämpningsmedel får användas i odlingarna, man får inte klippa av vingarna på drottningarna och minst 50% av materialet i bikupan ska vara av naturligt ursprung. Nektar- och pollenkällor ska huvudsakligen vara av naturligt ursprung. Biodlingen och lokalerna liksom bokföringen kontrolleras varje år.

Bina gör honung genom att de flyger till blommorna för att samla nektar, som är binas kolhydrater. Nektarn transporteras i en liten specialdesignad honungsblåsa som de har inuti kroppen. När bina kommer hem lämnar de över nektarn till ett husbi, det kallas nektarväxling. I den processen blandas enzymer från binas saliv in i nektarn och sockerarterna spjälkas till de enkla sockerarter, fruktsocker och druvsocker, som honungen till största del består av. Bina fläktar sedan bort vattnet från nektarn för att få en koncentrerad sockerprodukt som kan lagras en lång tid utan att bli förstörd. När de lägger honungen inuti vaxcellerna i bikupan och täcker den med ett vaxlock är det färdig honung.
Beroende på vilka växter bina har besökt för att samla nektar har honung olika färg och smak. Färgen kan variera från vitt till gult till svart. Vår ljunghonung består inte bara av nektar från ljung. Däremot är inslaget av ljung stort, vilket man tydligt kan märka. I allmänhet är försommarhonung ljusare och mildare, medan höstens honungssorter är mörkare och smakrikare. Mörkare honung innehåller fler mineralämnen.

Ny forskning visar att honung i färskt tillstånd innehåller tolv olika mjölksyrabakterier, vilka kan ha inverkan både på binas och människors hälsotillstånd. Honung fungerar som prebiotika, dvs. ämnen som gynnar den goda mikrobiella floran i tarmen. Man har sett i vetenskapliga studier att honung förbättrar tarmflorans sammansättning med en ökning av koncentrationen av bifidobakterier och mjölksyrabakterier.
Den unika bakteriella floran som består av de olika mjölksyrabakterier finns i binas honungsmage där de får där skydd, värme och näring i form av nektar och pollen. Dessa bakterier, vilka är kända för att leva i symbios med andra organismer i deras mag-och tarmkanal, betalar tillbaka med att skydda sin värd mot oönskade mikroorganismer. Mjölksyrabakteriernas förekomst varierar med nektarsort och binas hälsa vilket förklarar den varierande terapeutiska verkan hos olika honung. Förutom att de producerar nyttiga ämnen så verkar de också skydda binas honung mot oönskade jästsvampar och bakterier från nektarn och pollen. Dessa mikroorganismer skulle annars kunna jäsa honungen vid lagring, men framförallt under tiden den förvandlas från nektarn, som har hög vattenhalt, till honung.

Honung har ansetts nyttigt och läkande genom historien och användes redan av egyptierna för
fyra tusen år sedan för sårläkning och man vet att människan har använt sig av honungen i minst femton tusen år via bla. grottmålningar i Spanien.

Äkta vara

Äppelmust, Äppelodlingen, Lammskinn, Våra djur

Idag är intresset stort för äkta varor. Allt fler vill ha och efterfrågar äkta varor både inom livsmedel och andra produkter. En äkta tycker vi står för något genuint, ofta med ett gediget hantverk bakom och en produkt med en historia. Äkta vara är något oförfalskat, det visas öppet och tydligt vad den består av och var den kommer ifrån och tillverkaren eller upphovsmannen är stolt över den. Vi är glada att intresset ökar för det vi tror på. Att folk i större utsträckning börjar förstå att äkta matvaror ofta hänger ihop med bättre hälsa och bättre miljö är underbart. För att skapa en äkta vara behövs det finnas ett stort intresse för att skapa den, kunskaper om den och vetskap om dess unika egenskaper. En äkta vara har ett ursprung från en bestämd plats och av någon eller några personers ideer.

Vår äppelmust består av endast äpplen från våra träd som växer i en levande jord som gödslas med vanlig gammaldags gödsel från höns eller kor i vår närhet. I musten finns inget annat än den saft som kommer från äpplena när de pressats. Vatten, levande jord, gödsel, sol och värme ger äpplena det de behöver. När varje skörd är avklarad är det med stolthet vi går i odlingen och ser vad vi åstadkommit under säsongen trots allt det arbete som det innebär.

Våra mjuka lammskinn kommer från våra egna lamm som betar våra hagar och håller landskapet öppet. De lever ett så bra får liv som vi människor kan ge får idag. De lever fritt i stora hagar, får naturligt foder som de är gjorda för att äta, allt obesprutat naturligtvis. Det mesta av deras foder är det gräs och de örter som växer i hagarna. Vad som också gör de äkta är att de är ofärgade och att deras olika färgsättningar är skapade av varje unik individ.

Miljömål

Äppelodlingen, Österlen, Våra djur

Det finns nationella och regionala miljömål i Sverige. Vi når ett antal av dessa genom vårt ekologiska jordbruk.

Nationella miljökvalitetsmål som vi uppfyller är:

Begränsad klimatpåverkan genom att vi bevarar den biologiska mångfalden med hjälp av att vi planterar marktäckande grödor mellan raderna, plantera in träd av andra arter, sätter upp fågelholkar för att locka fåglar som äter skadeinsekter.

Vi arbetar med att gynna nyttodjur så som fåglar eller andra insekter som äter skadeinsekter vilket är grundläggande i ekologiska odlingar och därför sätter vi upp insektshotell, odlar värdväxter runt odlingarna och ser till att det alltid finns blommande växter i och omkring odlingen. Träden vi planterar bidrar till minskad koldioxidbelastning. Vår livsmedelsproduktion av ekologiska äpplen säkerställs genom dessa åtgärder. Vi bidrar till en hållbar utveckling i odlingen genom att vi samarbetar med naturen.

Rikt odlingslandskap genom att vi bevarar den biologiska mångfalden, har bikupor, insektshotell, blomsterremsor. Betande djur, får och hästar och ska även ha mobila hönshus i odlingen.

Grundvatten av god kvalitet genom att vi bedriver en ekologisk odling där kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna.

Bara naturlig försurning genom att vi minska på transporterna till och från odlingen genom att investera i egen sortering och kyllagring av frukten.

Ingen övergödning genom att vi bara använder naturlig gödsel från ekologiska höns och vi sprider inte ut mer än odlingen kan ta hand om.

Griftfri miljö genom att förekomsten av ämnen i vår odling som hotar människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte får användas.

Ett rikt växt-och djurliv genom att vi planterar blomsterremsor, har bikpor, insektshotell och inte sprutar mot skadeinsekterna utan vi gynnar deras naturliga fienden istället. Det är avgörande för att ekosystem som ska fungera att göra nytta så att pollinerarna pollinera våra grödor. Utan många olika arter med sina särskilda funktioner är risken stor att nyttjandet av naturresurser, klimatförändringar och annan påverkan skadar ekosystemens förmåga att leverera dessa tjänster.

Levande sjöar och vattendrag genom att vi har en ekologisk odling där ingen övergödning förekommer och att vi har vattenbesparande åtgärder i odlingen genom tidsinställda bevattningssystem.

De regionala miljömålen som vi uppnår är:

Ett rikt odlinglandskap genom att vi investerar i bikupor och permanenta blomsterremsor och kvävefixerand växter och buskar.

Giftfri miljö samma som för de nationella målen.

Bidrar till energieffektivitet genom att vi utnyttjar solenergi med våra solceller och solfångare och att i de nya investeringar som vi ska göra vad gäller kylanläggningar kommer vi investera i kylar med frikylning vintertid. I övrigt ska all belysning på gården som inte redan är utbytt bytas ut till LED.

 

Mycket vatten och lite vårsol

Äppelodlingen, Österlen, Våra djur

För någon vecka sedan var det extra högt vatten i Julebodaån. Vattnet riktigt forsade förbi gården och delar av hästhagen låg under vatten. Vårflod efter snösmältningen. Vi fick inte så mycket snö, men det blev mycket vatten ändå.

 

Vårpromenad med lite sol förgyller en del dagar. Nu precis innan allt blir grönt så ser skogen extra naken ut och solen når till ställen som den inte kommer att göra när allt slagit ut. Det luktar fuktig mossa och jord och när solen skiner doftar skogen träd. Fåglarna har börjat sjunga och allt känns mer levande.

Vi håller nu på att bygga en paddock. Som vi har längtat efter den! Valet föll på ett hållbart (minst 25 år) och miljövänligt staket av polyeten som tillverkas i Sverige. Allt spill vid tillverkningen och uttjänta staket återvinns och när det inte kan återvinnas mer bränns det och polyeten blir då koldioxid och vatten.

I övrigt har vi många punkter att beta av på vår att-göra-lista. Nu håller gamla äppelträd på att tas bort och vårt nya valprum håller på att färdigställas. Vår loge ska målas inför påskens konstrunda då konstnären Toni Roos ska ställa ut en del av sin konst här.