Tusenkonstnär, uppfinnare, mångsysslare, universalgeni är en del av de ord man kan kalla de som håller på med lant- och jordbruk och är matproducent, planetskötare, bonde, odlare eller något annat som är helt enkelt ovärderlig för alla på och utanför landsbygden. De driver ofta helt själva eller med få anställda stora företag med byggnadsytor större än de flesta andra företag som har flera hundra anställda. De är där för sina djur, sina fält och odlingar dag som natt, vecka efter vecka, år in och år ut. Att få sådana företag att fungera kräver något utöver det vanliga. Förr krävdes mycket muskler och idag krävs det utöver muskler också mer hjärnverksamhet, uppfinningsrikedom och mod för att klara det hela.
Det är ett sätt att leva samtidigt som det är livsnödvändigt att de finns. Att det finns människor som älskar att ha jord under naglarna, gräva i myllan och att få samhället att fungera är vi alla beroende av. Allt vi äter kommer från personer, familjer och företag som arbetar med djur, jord, natur och miljö varje dag. Det låter och luktar när de arbetar, för det gör det när vår mat blir till. Idag har många hamnat så långt från jorden att de inte vet att det måste födas djur för att vi ska kunna äta kött, det måste plöjas, harvas, sås och skördas för att vi ska få frukost, lunch och middag. Samtidigt vårdar de jorden, miljön, vattendragen och landskapet ingå. Att vara intresserad av dessa frågor är ett måste, annars fungerar det inte.
Nu är det sommar och vi hoppas att det är många som njuter av att se våra vackra öppna landskap, våra betesdjur i hagarna och vår vackra natur. Att många får smaka på det vi har att erbjuda och att många väljer att köpa och äta mat från Sverige.
Havtorn är en buske som vi odlar i vår äppelodling. Det är ett dunderbär med många goda egenskaper. Fyllda med vitaminer och nyttiga oljor.
Det unika havtornsbäret innehåller omegafetter. Havtorn är troligen det enda bäret som innehåller fettsyrorna omega 3, 6, 7 och 9. Havtornbär innehåller omega 7 i naturlig form och det är mycket ovanligt. Omega 7 är viktig för cellmembran och tarmar.
Förutom de nyttiga fettsyrorna innehåller havtorn mängder med antioxidanter och vitaminer som A, C, E, K och B-vitaminer, även B12 och folsyra. Antioxidanterna består bland annat av karotenoider, flavonoider, fenoler, fytosteroler och polyfenoler.
Intressant är att en undersökning vid Sveriges Lantbruksuniversitetet visar att extrakt av havtorn kan minska hastigheten som cancerceller delar sig på. Det visade sig att cancercellerna hämmades mer av mer koncentrerade extrakt än av svaga. Tjocktarmscancerceller hämmades mest av nypon, blåbär och havtorn medan bröstcancerceller påverkades starkast av nypon, svarta vinbär och havtorn.
Havtorn har omskrivits som hälsobär ända sedan 700 år eK. I Kina används havtorn som medicinalväxt mot inflammationer, hosta, matsmältningsproblem och infektioner.
Havtorn växer vid Himalayas sluttningar, i Asien, Europa och Sverige. Havtorn förekommer främst vid havet längst ostkusten, men även i Norrbotten, Bohuslän och Öland.
Bären är små och gul-orange till färgen. Havtornbusken blir 30-50 år och kan som vild växt bli upp emot nio meter. Havtornbären mognar i slutet av augusti till slutet av september då de skördas. Buskens taggar försvårar plockningen, därför fryser många odlare hela grenar med bär och ruskar sedan av de frusna bären innan de paketeras. För att behålla så mycket av de bra egenskaperna fryses bären direkt efter skörd eller pressas till saft.
Solvarma nyplockade jordgubbar, en av sommarens godaste smaker. Nyttiga och goda. Detta bär som är så förknippat med midsommarfirande och sommarlov är något man verkligen kan längta efter resten av året. Nu är de här och varje dag mognar nya röda bär som vi plockar och säljer. Våra jordgubbar växer i äppelodlingen. Mellan träd eller i rader mellan äppelraderna. Vi har även en liten odling nära huset i vår köksträdgård och på vår innergård. De öka den biologiska mångfalden i odlingen och pollinatörerna får fler blommor att flyga till.
Eftersom jordgubbar tillhör en av de mest besprutade grödorna så är vi extra stolta över våra ekologiska jordgubbar som växer i helt obesprutad jord och de har endast fått naturlig gödsel.
Vi säljer de nu till restauranger i vår närhet, några grossister och till privatpersoner vid gården.
Våra ägg är bland de mest ekologiska som finns. Hönsen får beta gräs fritt hela dagarna året runt och de får ekologiskt foder som komplement.
Nu är det nytt år och lite kallare årstid. Hönsen vill trots lägre temperaturer ut bland träden varje dag. Lite gräs finns det runt träden och i märken finns små rötter och kanske några insekter att äta. De tycks veta precis var de hittar det goda att äta.
Våra höns släpper vi ut varje dag vid 10 tiden då de värpt klart. De hör när vi närmar oss hönshusen, några tittar ut från högsta pinnen och sprider budskapet till de övriga att vi kommer. De ställer sig precis innanför luckan och kacklar högt i väntan på att släppas ut. När luckan öppnas springer de ut, sträcker på sig och flaxar med vingarna. De ser så glada ut. De smakar på gräset, börja sprätta i jorden och någon gör en grop att bada i.
Nu nalkas julen, klappar och julmat har eller ska inhandlas. Långa önskelistor och handlingslistor skrivs.
Nu är det också dags att fundera över vem som ska betala för kalaset. I slutändan.
Det svenska julbordet har gamla anor och har förändrats under årens lopp och har både hedniska och kristna inslag. Under hednisk tid utnyttjades grisens alla delar och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar. Ett annat gammalt inslag är grisfötter, även om det inte är så vanligt längre. Dopp i grytan och syltan är nog på väg bort, liksom lutfisken som också har gamla anor.
Att vi äter så mycket fläskmat på julen beror på att man under självhushållets tid inte åt annat än insaltat kött under det övriga året. Vid höstens storslakt brukade man spara en eller ett par grisar som slaktades strax före jul och som avnjöts färskt och det ansågs som en stor delikatess. Julskinka hörde dock inte hemma på julbordet i bondesamhället. Skinkorna brukade sparas till sommaren och styckas till mindre bitar. Det enda alternativet till fläskmaten var julgåsen som var en vanligt julrätt i England, Tyskland och Danmark och den förekom även i Skåne.
Idag har restaurangerna tagit över gamla tiders julmatsfrossa. Det kommersiella julbordet såg dagens ljus någon gång efter första världskriget.
Nu som förr innehåller många maträtter på julbordet griskött. DÅ är det dags att tänka på vem som betalar för kalaset, alltså grisarna. Många grisar, kanske alltför många, slaktas till jul och det kan man ha olika åsikter om. Det man däremot bör tänka på är hur vi vill att de grisar som vi konsumerar har haft det i livet.
De ekologiska grisarna, i ekologisk produktion, har större ytor att vistas på än vad som anges i lagstiftningen och möjlighet till utevistelse hela året om. Grisar i KRAV-certifierad produktion ska dessutom hållas ute på betesmark större delen av dygnet under minst 4 månader under sommarhalvåret. Det ger grisarna ökade möjligheter att utöva sina naturliga beteenden, som att böka och beta. Regelverket för EU-ekologisk produktion tar inte upp bedövning vid operativa ingrepp, till exempel svanskupering och transporttiden till slakteriet regleras inte heller. Det ska man tänka på när man köper importerat EU-ekologiskt griskött.
Alla grisar i ekologisk produktion ska ha fri tillgång till grovfoder och inomhus ska grisarna ha rikligt med strömaterial för att kunna ligga bekvämt och böka. Grisar som föds upp under ekologisk certifiering är inte behandlade med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte. Antibiotika ordineras alltid av veterinär och användningen dokumenteras väl. Om hög användning upptäcks så utreds detta också inom ramen för regelverket.
Inom ekologisk produktion är inte kemiska bekämpningsmedel och mineralgödselkväve (konstgödsel) tillåtet. Fodret till djuren odlas till stor del på den egna gården. Det leder till att man i djurproduktionen stimulerar ett kretslopp genom att utnyttja stallgödseln för att ge näring åt marken. Grunden för de som föder upp KRAV-grisar är att deras djur ska kunna bete sig som i naturen och få fritt utlopp för sina nedärvda beteenden som att hävda revir, beta, böka och boa.
De får mycket halm så att de har möjlighet att böka även under vinterhalvåret när marken är frusen. Inomhus ska grisarna ha tillgång till en avskild liggplats, en bädd med djupströ.
Alla djur ska ha så mycket plats att alla kan äta och vila samtidigt. Suggorna ska ha möjlighet att dra sig undan flocken och föda i enskildhet.
Smågrisarna får gå med sina mammor i minst 40 dagar och syskonen får hålla ihop under hela grislivet. Det gör djuren trygga och harmoniska och bidrar också till att djuren håller sig friska. En bra miljö för grisarna ökar inte bara deras trivsel. Det gör också att de mera sällan blir sjuka och det är en av grundidéerna med ekologisk uppfödning. Genom att våra djur får vistas ute, får ett bra foder och andra förebyggande åtgärder så håller de sig friska och starka. Om ett djur ändå blir sjukt ska det behandlas utan dröjsmål.
Till slut finns det finns egentligen inte så många val när vi står där vid kyldisken och ska välja julskinka. Är den inte ekologisk och KRAv-märkt kan vi hellre låta bli.
Det blir mörkt, plötsligt ser han ingenting, sedan känner han en enorm smärta i ett bakben, en kätting dras åt om benet och snart känner han hur han lyfts upp i detta ben, hela hans tunga övergödda kropp hänger nu i en kätting och så släpas han in i en transport. Full av smärta, full av panik och full av skräck blir han sedan transporterad till ett lastfartyg som ska ta honom och tusentals andra djur över ett hav för att slaktas billigare på andra sidan. Han har ingen flyktväg, han har inget val.
Ibland nås man av hemska bilder av plågade djur. På fartygen får djuren gå, springa, kana ner för branta lastgångar påskyndade av män som slår och sparkar dem. En del bryter benen, en del blir omkullsprungna. Alla är de skitiga, alla är det stressade och alla är de plågade. De står trångt och inget foder eller vatten syns till. Lägger de sig ner är det lika med döden.
När fartyget kommer till andra sidan havet har en del inte orkat stå upp, så många är döda, många allvarligt skadade och alla livrädda. Dessa djur har med största sannolikhet inte betat fritt i en hage, de är oftast uppfödda på billigt och ofta genmanipulerat (GMO) spannmålsfoder. När vi ser dessa bilder och inser att detta är den bistra verkligheten kommer tankar på att bli vegetarian upp i huvudet.
Miljontals djur transporteras kors och tvärs över vår jord varje dag och många av dessa transporter skulle vi absolut inte tillåta i Sverige.
Det är viktigt och livsviktigt för dessa djur, att vi blir medvetna om vart vår mat kommer ifrån. Fler behöver bli intresserade av var det de äter kom ifrån. Det handlar om val och prioriteringar. Val i mataffären, val av restaurang, val av inköp, val att sluta blunda.
Tänk om fler visste att det är kött från dessa djur som de blir serverade på restauranger runt om i världen och på flera svenska krogar. Det är detta kött som är på extra-pris i våra livsmedelsbutiker. Det är detta kött som många gånger serveras till våra äldre på boenden och till våra barn i skolorna. För att det är billigt. Ofta går det inte att spåra detta kött till dess ursprungsland än mer omöjligt att spåra det till vilken gård det är uppfött.
Vi är fortfarande bra på djurhållning och ursprungsmärkning i Sverige, jämfört med många andra länder, och vi ska vara stolta över vårt fina kött i Sverige som kommer från svenska gårdar.
Det är skillnad på kött och kött och allt handlar om dina val. Väljer du och fler att vara noga med sina val kommer vi inte behöva importera kött från plågade djur genom diffusa inköpskanaler. Nästa gång du ska välja köttbit i butiken eller på krogen, kontrollera ursprunget och välj svensk och allra helst ekologiskt kött, annars låt bli.
Efter den härliga julen och det fina nyåret är vardagen här igen. Ljuset har börjat återvända och vi blickar framåt. Dagarna blir längre och solen kan skymtas ibland. Dagar med vintersol är underbara, den klara luften och bländande skenet blir man glad av.
En av våra tikar, Halo ”Gumman”, är precis betäckt med vår hane Nalle och vi väntar med spänning på hennes första tecken på att hon är dräktig. Om det är så kommer vi att få valpar i mars.
Våren närmar sig även om det inte ens varit vinter än. I äppelodlingen står träden gråa och nakna och snart är det dags att klippa dem. Marken mellan träden upplöjd och bar nästan helt fri från ogräs. Vinterns gråa, mörka färger dominerar. Vi planerar att så klöver mellan träden eftersom det är en bra kvävekälla för träden och klöverblommorna är en viktig näringskälla till till bina.
Dagarna fylls av en del arbete inomhus och vid köksbordet där våra planer för året tar form. Men arbetet utomhus är fortfarande stort. I år är det vår fjärde äppelsäsong.Vi planerar att plantera ännu fler nya äppelträd där döda träd togs bort i höstas. Vi går från tät spaljéodling till lite större träd med större mellanrum mellan träden som ger intrycket av en gammal äppellund. Alla staket runt odlingarna kollas av och eventuella hål i näten lagas.
Vi är mycket hos hundarna, men en del tid läggs på att titta till fåren, ge dem mat och vatten och sköta om hästarna. Fårens päls är nu lång igen och det är snart dags att klippa allihopa. Baggarna släppte vi till tackorna dagen innan julafton så de flesta tackor är nu betäckta. Under vintern äter de ensilage som vi lägger i höhäckar ute i hagarna. Vi har installerat ett automatiskt vattenkar hos fåren i deras hage som de nu lär sig att dricka ur. Vattnet fylls på själv och de första gångerna de hör när vattnet rinner i karet kan de bli lite skeptiska och en del blir lite rädda men detta lär de sig snabbt och efter ett par dagar kan alla dricka i lugn och ro.
