Kategoriarkiv: Våra djur

Första sommaren

Första sommaren är snart förbi. Sol, bad, äpplen, valpar, får, lamm, trevliga besök av nära och kära och mycket arbete har fyllt vår sommar. Hagarna har fått staket och i vinterhagen står skjulet klart till fåren.

Vår nya hemby har välkomnat oss med öppna armar och vi har även träffat på en del av sommargästerna i stugorna runt omkring som alla har varit mycket trevliga. Det känns härligt att komma till en ny plats och få en sådan start.


Äppelskörden blev större än vi trodde och äpplena var finare än vi trodde. De flesta äpplen har blivit must och den blev så god.

Vi har designat en egen etikett till mustflaskorna och det var med stolthet vi granskade de första flaskorna med vår egen etikett på.


Vi har reparerat bevattningen i odlingen som nu fungerar bra. Solfångare har satts upp på en byggnad på vår innergård som ska ge oss varmvatten. Solpaneler för elproduktion ska sättas upp under hösten på den nybyggda byggnaden.

En del av skogen har gallrats och en del ska kanske bli betesmark och någon del ska nyplanteras.
Skogen och äppelodlingen tar oss in på nya områden och nya kunskaper ska inhämtas.

Livet en sommardag

Att titta ut i hagen på alla våra får är rogivande och härligt. De ser ut som gråa ullbollar i olika nyanser av grått. De är alla individer med olika utseende, storlek, temprament, färg, lock i pälsen. En del är vackra, eleganta, en del är stora och klumpiga, några är söta, några mindre söta, någon låter högt, någon kan knappt bräka som ett får, några vill bli kelade, andra inte alls. De har alla individnummer i örat,  några har även namn. En del lever med oss i många år och många av dem blir extra kära familjemedlemmar.

Vi för statistik och avelsprogram över deras liv, de betar våra marker, håller landskapet öppet och fint, men det som ger oss mest är deras underbar sätt att vara. Så snälla och lugnande djur. Att sitta en stund i fårhagen och klia en tacka bakom öronen är väldigt rogivande.

Till allt det fina finns också en baksida. Även om vi ger dem det bästa liv vi kan ge, med enorm frihet, bra mat ect. så är deras liv med oss begränsat. Det varar inte för evigt. Vare sig det handlar om slakt, sjukdom, olycksfall eller försäljning så ska de lämna oss en dag. Oavsett om den dagen det sker är uträknad, överraskande, chockerande så blir vi berörda. Kanske mest när det handlar om en kär gammal vän. Att hitta en vän stilla, med tom blick, död, mitt i vardagen är ibland tungt. Vi vet att det är så livet är, men det upphör aldrig att förvåna en, överraskar en och tar en lite ur fattningen. Vi vet att det är så, ändå är det så svårt att förstå. Varför just nu, varför du?

Idag lämnade en gammal tacka oss, vet ej varför. Ibland finns inga svar att få. En vän, en välbekant profil är borta.

Tankar från köksbordet

Hästarna betar lugnt i hagen bara ett par meter från huset. Vi ser dem var de än är i hagen och kan läsa deras flocks dynamik. Vi ser hur de mår, hur de samspelar med varandra, vem som vilar, vem som betar, vem som bestämmer. Detta är vardagslyx för oss.

Blickar vi rakt öster ut över hästhagens gröna gräs, skymtar vi havet mellan några träd och Holmaboden. Där ser vi Hanöbuktens vatten glittra soliga dagar, som idag.

Nu väntar vi på att sommarvärmen ska infinna sig så att vi kan gå våra hundpromenader utan halsduk och vindjacka.