Kategoriarkiv: Äppelodlingen

Mycket vatten och lite vårsol

För någon vecka sedan var det extra högt vatten i Julebodaån. Vattnet riktigt forsade förbi gården och delar av hästhagen låg under vatten. Vårflod efter snösmältningen. Vi fick inte så mycket snö, men det blev mycket vatten ändå.

 

Vårpromenad med lite sol förgyller en del dagar. Nu precis innan allt blir grönt så ser skogen extra naken ut och solen når till ställen som den inte kommer att göra när allt slagit ut. Det luktar fuktig mossa och jord och när solen skiner doftar skogen träd. Fåglarna har börjat sjunga och allt känns mer levande.

Vi håller nu på att bygga en paddock. Som vi har längtat efter den! Valet föll på ett hållbart (minst 25 år) och miljövänligt staket av polyeten som tillverkas i Sverige. Allt spill vid tillverkningen och uttjänta staket återvinns och när det inte kan återvinnas mer bränns det och polyeten blir då koldioxid och vatten.

I övrigt har vi många punkter att beta av på vår att-göra-lista. Nu håller gamla äppelträd på att tas bort och vårt nya valprum håller på att färdigställas. Vår loge ska målas inför påskens konstrunda då konstnären Toni Roos ska ställa ut en del av sin konst här.

Nu blir vi större

I januari skrev vi på arrendet på marken tillhörande Hassla gård, Maglehem.

Där kommer vi att odla främst klöver och baljväxter under omställningsåren tills den är ekologiskt certifierad. Marken på Hassla håller nu på att läggas om till ekologisk och om två år kommer den att vara KRAV-certifierad. När man lägger om från konventionell odling till ekologisk tar det två år innan man får sälja grödorna som ekologiska. Under de två åren odlas allt ekologiskt, men får inte säljas som det. Under denna tid är det mest klövervallar  och olika gröngödslings grödor som odlas så att man ska få bästa möjliga förutsättningar. När det är möjligt att sälja grödor som ekologiska kommer vi att ha en växtföljd med mycket grönsaker och jordgubbar. Vi tycker det är viktigt att producera så mycket frukt och grönsaker som möjligt eftersom efterfrågan är stor och det ofta få importeras stora mängder ekologisk frukt och grönsaker när inte våra räcker för den mer och mer hälsomedvetna allmänheten.

När man ställer om 60 ha åkermark så skulle det om man odlade havre på hela arealen innebära att 55000 människor skulle kunna byta från konventionell havregryn till KRAV-certifierad.

Att det vi odlar ska vara ekologiskt är viktigt för oss. Vi vill samarbeta med naturen och vill att jorden ska myllra av liv och att växterna ska växa av naturliga näringsämnen och en levande mikroorganismer. Vi vill gynna de viktiga nyttoinsekterna så som nyckelpigor, rotkvalster, vilda bin och humlor så mycket det går.

Forskning visar att flest naturliga fiender och pollinerare finns i varierade jordbrukslandskap med mindre fält, öppna diken och bryn. Där finns olika sorters vegetation: träd, buskar, högt gräs och en mångfald av blommor som ger skydd, föda och övervintringsplatser. Insektshotell för dessa ska vi bygga, för att verkligen gynna dem, och sätta ut där vi tänker ha jordgubbsodling.
Blomsterremsor och fångsgrödor ska också sås runt fälten som ger föda och boplatser till nyttodjuren. Det går ut på att öka mängden blommor i och kring fälten, att förlänga blomningsperioden och de blommande växterna lockar också nyttodjuren och får dem att föröka sig.

Att det ekologiska jordbruket har en mindre klimatpåverkan än det konventionella är också viktigt för oss . Den allra största delen beror det på att vi inte använder konstgödsel eller besprutningsinsattser i ekologisk produktion.

I ekologisk odling är det solen som driver tillverkningen av tex. kvävegödsel. När vi odlar baljväxter så som klöver, ärter och bönor som kan binda luftens kväve med hjälp av bakterier som lever på deras rötter tillför vi kväve till marken. Bakterierna omvandlar kvävet till en kväveform som växterna sedan kan ta upp. Baljväxter ska odlas med jämna mellanrum i en växtföljd. När man odlar baljväxter som ger både kväve till efterföljande grödor och foder till djuren, vars gödsel sedan gödslar jorden blir kretsloppet mer slutet.

Solen utnyttjar vi så mycket vi kan i och med att vi har våra solceller och solpaneler. Solcellerna producerar elen till gården och bevattningen och solpanelerna värmer vårt varmvatten. Det är också väldigt bra att även på ladorna på Hassla sitter det solceller.

 

f160927_033

Nya äppelträd

Äppelträd

Nu planteras våra nya äppelträd för fullt. Det planteras i korgar av nät. Nätet är 1 meter höga och har en botten. Nätet hindrar vattensorkar från att äta upp rötterna och ovan mark hindrar nätet kaninerna från att äta upp barken. Nätet grävs ner ca 50 cm, fylls med ca 25 liter ekologisk torvjord som är blandas med ekologisk hönsgödsel och däri sätts äppelträdet. På ytan läggs ett lager med snäckskal för att ogräs inte ska växa där, det ger också lite kalk till plantan.

Vi planterar nu i bredare rader med större mellanrum mellan träden, detta gör också att de nu får dubbla bevattningsslangar per rad. Äppelodlingen kommer mer att se ut som en gammal äppellund med större träd. I år planterar vi 2500 nya träd i vår norra odling.

Att-göra-lista

Vi är nog inte ensamma om att ha att-göra-listor. När vi sätter oss ner och ska skriva en lista över vad vi ska göra den närmsta tiden slutar den alltid med minst 100 punkter och det är bara de punkter som vi vill göra nu ganska snart. Helst direkt och alla punkter hamnar dessutom på 1:a plats! Det är både nödvändiga och mer roliga punkter. Sedan har vi alla andra punkter som vi ska göra på längre sikt, där är minst 100 nya punkter. Det är ganska bra att se allt i punktform som vi annars har i våra huvuden och som upptar mycket tankeverksamhet. Att ha listan levande där punkter stryks och där vi ser att vi kommer framåt är bra.

Hundarna i äppelodlingen 16Nu gäller det att andas och uppskatta det vi har, ta det lugnt i det hela, planera rätt, få flyt i arbetet och ta pauser från datorer och telefoner.

En punkt vi nu kan stryka från att-göra-listan-2016 är att alla tackorna nu är klippta (och lammen i deras magar växer).

Nästa punkt att stryka är att en hel del av den dåliga äppelodlingen är borttagen. Nya träd ska planteras där, i bredare rader med större mellanrum mellan träden så att det blir mer som en gammaldags äppellund.

Nästa punkt har ännu en tid kvar innan den kan strykas från listan, klippning av äppelträd.

Vi har nu en lugn period i hundstallet. Vi har haft 2 valpkullar med totalt 20 valpar på kort tid vilket innebär intensivt dagligt arbete. Valparna har hamnat hos underbara familjer runt om i landet och vi kan pusta ut lite.

Promenader i äppelodlingen med hundarna är vardagliga återhämtningsstunder. De älskar att rusa runt mellan äppelraderna och busa med varandra.

 

 

 

Första sommaren

Första sommaren är snart förbi. Sol, bad, äpplen, valpar, får, lamm, trevliga besök av nära och kära och mycket arbete har fyllt vår sommar. Hagarna har fått staket och i vinterhagen står skjulet klart till fåren.

Vår nya hemby har välkomnat oss med öppna armar och vi har även träffat på en del av sommargästerna i stugorna runt omkring som alla har varit mycket trevliga. Det känns härligt att komma till en ny plats och få en sådan start.


Äppelskörden blev större än vi trodde och äpplena var finare än vi trodde. De flesta äpplen har blivit must och den blev så god.

Vi har designat en egen etikett till mustflaskorna och det var med stolthet vi granskade de första flaskorna med vår egen etikett på.


Vi har reparerat bevattningen i odlingen som nu fungerar bra. Solfångare har satts upp på en byggnad på vår innergård som ska ge oss varmvatten. Solpaneler för elproduktion ska sättas upp under hösten på den nybyggda byggnaden.

En del av skogen har gallrats och en del ska kanske bli betesmark och någon del ska nyplanteras.
Skogen och äppelodlingen tar oss in på nya områden och nya kunskaper ska inhämtas.