Det finns riktigt god julmat som kan ätas med gott samvete. En nyhet för vissa, en självklarhet för andra, ett måste för en skara medvetna och en valmöjlighet för alla. En del har hittat den och de kommer sällan köpa någon annan julmat. En del verkar vara rädda för den, för då kommer de inte kunna äta den vanliga igen. En del förnekar att den finns, att det finns skillnader. Vi är alla olika.
För att köttet ska bli gott behöver djuret trivas under sin livstid. Den behöver må bra, känna trygghet, kunna röra på sig och vara glad. Ekologiska grisar får röra på sig, får sova i halm i större utrymmen. Suggorna får föda sina kultingar där hon vill, hon har halm att kunna göra sitt bo inför att hon ska föda och dia sina kultingar liggande var hon vill. Hon kan nosa på dem, lära känna deras doft, fostra dem och detta stimulerar kultingarna sociala utveckling.
Det är viktigt att grisarna känner trygghet i en miljö utan stress, kan vila när de vill, sova jämte vem de vill och äta och dricka när de vill. Våra grisar lever till och med bättre än många andra ekologiska grisar. De får gå ute året runt, böka, busa och röra på sig som de vill och detta medför minskad stress för dem. De har bättre mag- och tarmhälsa då tillgången till grovfoder som ensilage ger positiva effekter på grisarnas mag- och tarmhälsa och minskar risken magsår och diarré. Vi använder ingen antibiotika då de har naturligt försvar mot infektioner genom sitt sundare liv.
För att äta god julmat med gott samvete behöver du aktivt välja din mat. Du kan hitta den i butiker om du vet vad du ska leta efter. Du kan leta upp en bonde i din närhet som säljer kött, grönsaker, mjöl, ost från djur och gårdar som drivs av bönder som behandlar både djur och natur med respekt.
Hur maten ska smaka och se ut börjar med ditt val av mat. Hur du vill att djuren ska ha det bestäms genom dina val.
Röda prislappar får oss att se rött! Vi alla verkar vara uppfostrade med att röda prislappar är högsta vinsten när vi köper mat. Ju fler röda prislappar desto bättre, ju lägre pris desto bättre. Riktigt låga priser på vår mat är något många tycker är riktigt bra. Många känner sig som vinnare när de räknar ut hur mycket de sparat på alla röda prislappar i kundvagnen.
Nu vill vi vända på det hela, få fler att tänka precis tvärtom. Få människor att tänka på annat än sparade kronor och ören när de ser de lysande röda prislapparna, extrapriserna, erbjudanden mm. Vi vill att de ska tänka på vad de röda lapparna står för.
Hur kan maten vara så billigt? Hur kan till exempel kyckling kosta 17,50 kr/kg? Uppfödd, slaktad, förpackad, transporterad och uppackade i butiken. Varje led ska ha betalt, uppfödaren, foderleverantören, transportören, slakteriet, grossisten och handlaren.
Vad har maten för värde? Nästan inget är den bittra sanningen. Att kycklingen har betalat det absolut högsta priset, den har betalt med sitt liv verkar vara bortglömt i jakten på röda prislappar. Sedan är det nästa led som också har ett lågt värde i jakten och det är bonden/uppfödaren som betalar för stallar, foder, utrustning, transporter mm. Få vet vad det innebär att vara just bonde och lantbrukare. Tusenkonstnär som blir allt färre just på grund av de pressade priserna i butikerna. De är pressade av ökade kostnader på bränsle till traktorn, foderkostnader, elkostnader mm. De andra i ledet som finns från det att kycklingen kläcks ur sitt ägg till det att den ligger på tallriken vill ha största delen av de kronor som slutkunden betalar. Kycklingen får inget och bonden får oftast minsta andelen och de andra kronorna hamnar på alla de andra i det långa ledet.
Hur är den billiga maten producerad? För att kycklingen ska kunna kosta så lite kan det helt enkelt inte handla om svensk producerad kyckling. De kommer ofta från länder med andra djurskyddslagar, lägre arbetskostnader, lägre foderkostnader och lägre transportkostnader. Titta noggrannare på de billigaste förpackningarna i matbutiken, där finns inget som visat varken svensk flagga, text som visar att den kommer från Sverige och det som absolut inte finns där är ett KRAV-märke eller EU-löv som visar att den kommer från ekologiskt lantbruk. Det går nämligen inte att producera billig mat på ett sätt som värnar om djuren, miljön, personalen eller klimatet.
Hur ska vi komma bort från dessa enormt pressade priserna? Vi sitter inte inne med alla svar, men det vi tror är att först behöver fler förstå att vikten av välja svensk mat som producerats enligt våra lagar och regler och som produceras av människor som bor och lever i vårt land som håller hjulen rullande och landskapen öppna och ger många fler mervärden i vårt samhälle.
Fler behöver förstå att slutkunden behöver betala för vad det kostar att producera maten på bordet. Många fler behöver värdera sin mat högre. Maten vi alla äter är ju mer än bara det som finns på tallriken. Den kommer från någonstans. Den kommer från någon som producerat den, som valt att satsa just på den grödan eller det djurslaget, som är påläst på om vad just det behöver och hur det ska nå slutkunden. Maten är det som håller kroppen frisk, stark, pigg och ger alla cellerna bränsle. Borde inte den värderas högre än att den behandlas som något som bara ska ätas för att man är hungrig? Många hanterar sin kropp som en soptunna som inte hänger ihop med personens välmående och hälsa. I soptunnan hamnar vad som helst bara det är billigt.
Nästa gång du ser en röd prislapp rikta blicken åt ett annat håll, leta upp det som kommer från Sverige och leta allra helst upp de gröna lapparna som visar de ekologiska varorna som producerats av de som tänker på djuren, miljön och klimatet. På köpet får du bättre smaker och renare samvete samtidigt som du bidrar till en bättre miljö.
Tusenkonstnär, uppfinnare, mångsysslare, universalgeni är en del av de ord man kan kalla de som håller på med lant- och jordbruk och är matproducent, planetskötare, bonde, odlare eller något annat som är helt enkelt ovärderlig för alla på och utanför landsbygden. De driver ofta helt själva eller med få anställda stora företag med byggnadsytor större än de flesta andra företag som har flera hundra anställda. De är där för sina djur, sina fält och odlingar dag som natt, vecka efter vecka, år in och år ut. Att få sådana företag att fungera kräver något utöver det vanliga. Förr krävdes mycket muskler och idag krävs det utöver muskler också mer hjärnverksamhet, uppfinningsrikedom och mod för att klara det hela.
Det är ett sätt att leva samtidigt som det är livsnödvändigt att de finns. Att det finns människor som älskar att ha jord under naglarna, gräva i myllan och att få samhället att fungera är vi alla beroende av. Allt vi äter kommer från personer, familjer och företag som arbetar med djur, jord, natur och miljö varje dag. Det låter och luktar när de arbetar, för det gör det när vår mat blir till. Idag har många hamnat så långt från jorden att de inte vet att det måste födas djur för att vi ska kunna äta kött, det måste plöjas, harvas, sås och skördas för att vi ska få frukost, lunch och middag. Samtidigt vårdar de jorden, miljön, vattendragen och landskapet ingå. Att vara intresserad av dessa frågor är ett måste, annars fungerar det inte.
Nu är det sommar och vi hoppas att det är många som njuter av att se våra vackra öppna landskap, våra betesdjur i hagarna och vår vackra natur. Att många får smaka på det vi har att erbjuda och att många väljer att köpa och äta mat från Sverige.
Ekologiskt, närodlat, härodlat är ord som blir allt vanligare. Det används i reklam, media och på förpackningar om vår mat. Det låter fint, genuint och många vill gynna bonden nära hemmet, nära sommarstugan eller den som brukar jorden längs vägen till jobbet. Det är bra, jättebra att många vill gynna den bonde de känner till. Många vill att de ängar och fält de känner till ska fortsätta vara öppna, odlade, gröna och blommande på våren och sommaren, svarta under höst och vinter.
De öppna landskapen, den svenska mjölken, det svenska köttet, den svenska osten, de svenska lammen, den svenska frukten kommer från de hårt arbetade svenska bönderna. Är detta varor du vill ha, äta och vill ska fortsätta finnas behöver de svenska bönderna all stöttning de kan få. Den svenska bonden är mer kontrollerad, håller högre djurhälsa och använder mindre antibiotika, hormoner och mindre gifter än i de flesta andra länder. Väljer du dessutom ekologiskt får du varor med ännu mindre klimatavtryck, gifter och antibiotika och hormoner.
När du som konsument står där i mataffären och håller osten, brödet, köttet, frukten och grönsakerna i handen och ska välja. Då ska du tänka på det landskap du vill fortsätta se, de smaker du vill fortsätta känna och vilka djur du vill fortsätta se beta i landskapet.
De svenska djuren som betar våra svenska marker gör ett ovärderligt arbete då de håller landskapet öppet, gynnar den biologiska mångfalden och ger naturlig gödsel till hagar, åkrar och odlingar. De får solsken, vind och regn på sina pälsar eller fjädrar och kan röra sig fritt. Bor de på en ekologisk gård får de röra sig fritt utomhus antingen hela året eller ha daglig utevistelse.
I dagens klimatdebatt när korna och köttdjuren pekas ut som de största miljöbovarna kan det vara på sin plats att nämna att de kor du ser beta i de svenska hagarna inte är de miljöbovar som ska pekas ut i debatten. De kor det handlar om där är de som föds upp i alldeles för stora grupper i för små inhägnader och där de fodras med stora mängder spannmål, behandlas med stora mängder antibiotika och tillväxthormoner. Där finns inget gräs att beta, ingen plats att utöva sitt naturliga beteende på och de lever ofta under en stekande sol utan skydd. Där är djurvälfärden inte med i kalkylerna.
Den billiga kycklingen på extrapris är från industrier, bland annat från andra sidan Östersjön, där de föds upp i stallar med miljoner djur och behandlas som döda ting utan varken behov eller känslor. Dessa industrier producerar stora mängder gödsel varje dygn som rinner ut i Östersjön och andra vattendrag och står för en stor del av övergödningen. Utöver att gödseln innehåller mycket näring innehåller den också antibiotika och hormoner. När det är extrapris på kyckling för orimligt låga priser vill vi att du som konsument ska reflektera över priset och försöka förstå hur det ligger till.
Det är en sådana djurhållningar som ingen vill gynna, om de visste hur djuren har det, men det är just det köttet från de djuren som du väljer mellan om du ska köpa det som är på extrapris och i kampanj eller om du ska välja det svenska och ekologiska.
Sverige behöver minska på import av varor vi producerar här. För våra bönders överlevnad, för djurens välbefinnande, för våra vackra landskap, för mindre utsläpp av antibiotika och hormoner och för klimatet.
Stora Juleboda startar tillsammans med samarbetspartners ett innovationsprojektet med målet att tillhandahålla en kommersiellt gångbar helhetslösning för de faktorer som äppelodlare idag har särskilt stora bekymmer med: svampsjukdomar, skadegörare, frost och hagel vilka alla reducerar den totala avkastningen och fruktkvalitén.
Vid konventionell och särskilt vid ekologisk fruktodling i Sverige möter odlare flera utmaningar då det fuktiga klimatet ger god grogrund för allvarliga skadegörare, särskilt svampsjukdomar som skorv, kräfta och lagrings-svampar.
Dessa motverkas i konventionella odlingar med stora mängder bekämpningsmedel som är skadliga både för människor och miljön. De växtskyddsmedel som idag är tillåtna i ekologiska odlingar är inte tillräckligt effektiva. Därför behövs alternativa effektiva lösningar för att hantera skadegörare såväl i konventionell som i ekologisk odling.
Syftet med innovationsprojektet är att utarbeta en helhetslösning för en hållbar och ekonomiskt konkurrenskraftig äppelodling. Denna förväntas leda till högre avkastning, bättre kvalitet, reducerad kemikalieanvändning, lägre risk och därmed ökad lönsamhet för odlarna, särskilt ekologiska fruktodlare.
Jord. Ett ord som för många kanske inte betyder så mycket. Det kanske är något svart som finns i blomkrukan, något i en plastpåse på stormarknaden eller bara något man blir smutsig av. För oss som lever med den och brukar den och vill förvalta den på bästa sätt är den något viktigt och helt livsavgörande med en djup innebörd.
Vi behöver jorden för att så våra fröer i och för att senare kunna skörda och den ger livsrum åt viktiga organismer. Utan jord inget liv, utan liv ingen jord. Den levande jorden behöver lyftas fram i ljuset för att bra jordar börjar bli en bristvara runt om i vår värld. För att en jord ska vara bra, näringsrik och livgivande behöver den vara full av mikroorganismer, bakterier, svampar, insekter, maskar, mull och annat organiskt material. Jorden behöver vara porös så att syret kommer ner under ytan, den ska kunna hålla kvar vatten och göra vattnet tillgängligt för växterna. Att jorden är mjuk och lätt tar upp vatten gör att den kan transportera överskottet av regnvatten ner till grundvattnet för att fylla på de depåer av grundvatten som är avgörande för allt liv.
Grundvatten är den underjordiska delen av vattnets kretslopp och bildas mycket sakta genom att nederbörd långsamt tar sig genom lager efter lager tills det når en ogenomtränglig yta där det stannar och blir till vattendepåer djupt nere i hålrum.
Idag är många jordar helt döda, utarmade, torra och fulla med kemikalier som gör de näst intill omöjliga att återställa. Jordbruket har gått från att vara ett samarbete med naturen till storskaliga industrier där ekonomin styr och där omtanke, respekt och kunskap gått förlorad. De stora monokulturer som människan skapat är onaturliga och en direkt fara för vår överlevnad. Monokulturer på tusentals kvadratkilometer som utarmar jorden, förhindrar vatten att nå grundvattennivåerna och som slår ut viktiga arter. Vi bygger städer och infrastrukturer på bördig jordbruksmark, förseglar jorden med betong och asfalt som gör att vattnet nu rinner ovanpå marken och för med sig smutsigt ytvatten ut i vattendrag, sjöar och hav istället för att nå växter eller kunna komma neråt för att fylla på grundvattnet.
Grundvattnet är en naturresurs som håller på att ta slut. Grundvattnet fördas långt under marken i grottor och hålrum mycket långsamt. Vattnet där nere förflyttar sig med bara några meter på år. Då hinner det renas och fyllas på med viktiga mineraler. Nu håller mänskligheten på att pumpa upp miljontals liter grundvatten till stora monokulturella odlingar och boskapsuppfödning i en hastighet som är svår att förställa sig. Jorden i stora monokulturer är oftast besprutad, förgiftad, den är hård och utan mikroorganismer, svampar, maskar, bakterier och organiskt material. Den är död. Växternas rötter kan inte tränga ner i den för att nå vatten eller få näring utan är beroende av ständig bevattning med vatten preparerad med konstgödsel.
Vi lever i en tro om att vatten är en oändlig resurs som vi kan slösa med hur mycket som helst, men i verkligheten är den ändlig precis som alla naturtillgångar. Under 1% av sötvattnet på jorden är tillgänglig för oss och av det är det mesta bundet i is och snö. Det mesta vattnet är saltvatten i våra världshav och inte tillgängligt som dricksvatten. Den lilla del av allt vatten vi har, håller vi på att förgifta, försura och skräpa ner så mycket vi kan. Under de senaste 200 åren har människan förstört mycket av det som naturen byggt upp under miljoner av år.
Det vi behöver göra är först och främst att inse att det inte går att producera mat och djurfoder i så stora kvantiteter på samma ställe i samma jordar år efter år som vi gör idag. (Dessutom slängs 1/3 av all mat som produceras och når aldrig konsumenten.) Vi behöver också inse att vatten och den levande jorden är naturtillgångar som vi ska vara mycket rädda om, respektera och värdera högt. Vi behöver också inse att vi inte kan odla grödor i områden där det inte finns tillräckligt med tillgängligt vatten. Sist men inte minst måste vi sluta se vatten som en soptipp där vi kan begrava allt vi inte vill se eller kan ta hand om.
Biologisk mångfald och vatten hänger ihop. Ett jordbruk med biologisk mångfald har jordar med liv. Jord med liv kan behålla och binda vatten, hindra erosion och utarmning. Den gör det möjligt för växter att få vatten och näring. Det behöver alltså odlas fler grödor på samma areal och olika grödor år från år. Blommor, blommande träd och buskar behövs för pollinerande insekter. Träd och buskar behövs för att förhindra att jorden blir för varm och de hindrar den från att blåsa iväg.
Vi behöver stabila fungerande ekosystem som ger stabilt klimat. Vi har vant oss vid att tekniken kan lösa många av våra problem och utmaningar, men till slut behöver vi lyssna på naturen och följa dess lagar. Jorden vi ärvde är inte längre den samma, men förhoppningsvis kan den bli det igen.
När vi öppnar luckan på morgonen springer hönsen ut, De sträcker på sig, flaxar med vingarna, vädrar morgonluft, ser sig omkring, springer till gräset och börjar äta. De kacklar och putsar fjädrarna. Lite senare ligger en del och solar om solen är framme, en del ligger djupt ner i en sandgrop och sandbadar. Mesta delen av dagen ser de verkligen ut som om de njuter.
När djuren mår bra ger det bättre mat. Våra ägg innehåller en gul gula som alla andra ägg, men gulan i våra ägg är gul på grund av att solen skinit på hönans fjäderdräkt och att hönan ätit gräs och gräsets klorofyll ger en gulare färg helt naturligt. Våra höns lever i en stabil grupp där de känner varandra, de sover på sina pinnar i samma ordning natt efter natt. Tittar vi närmare på hönsen en längre stund upptäcker även vi att de alla är unika, med unik fjäderdräkt, unik färgsättning och unik personlighet. De är som en grupp människor med olika hårfärg olika temperament och olika personligheter.
Havtorn är en buske som vi odlar i vår äppelodling. Det är ett dunderbär med många goda egenskaper. Fyllda med vitaminer och nyttiga oljor.
Det unika havtornsbäret innehåller omegafetter. Havtorn är troligen det enda bäret som innehåller fettsyrorna omega 3, 6, 7 och 9. Havtornbär innehåller omega 7 i naturlig form och det är mycket ovanligt. Omega 7 är viktig för cellmembran och tarmar.
Förutom de nyttiga fettsyrorna innehåller havtorn mängder med antioxidanter och vitaminer som A, C, E, K och B-vitaminer, även B12 och folsyra. Antioxidanterna består bland annat av karotenoider, flavonoider, fenoler, fytosteroler och polyfenoler.
Intressant är att en undersökning vid Sveriges Lantbruksuniversitetet visar att extrakt av havtorn kan minska hastigheten som cancerceller delar sig på. Det visade sig att cancercellerna hämmades mer av mer koncentrerade extrakt än av svaga. Tjocktarmscancerceller hämmades mest av nypon, blåbär och havtorn medan bröstcancerceller påverkades starkast av nypon, svarta vinbär och havtorn.
Havtorn har omskrivits som hälsobär ända sedan 700 år eK. I Kina används havtorn som medicinalväxt mot inflammationer, hosta, matsmältningsproblem och infektioner.
Havtorn växer vid Himalayas sluttningar, i Asien, Europa och Sverige. Havtorn förekommer främst vid havet längst ostkusten, men även i Norrbotten, Bohuslän och Öland.
Bären är små och gul-orange till färgen. Havtornbusken blir 30-50 år och kan som vild växt bli upp emot nio meter. Havtornbären mognar i slutet av augusti till slutet av september då de skördas. Buskens taggar försvårar plockningen, därför fryser många odlare hela grenar med bär och ruskar sedan av de frusna bären innan de paketeras. För att behålla så mycket av de bra egenskaperna fryses bären direkt efter skörd eller pressas till saft.
På Juleboda har vi åter hittat de gamla humleplantor som vilat i marken i odlingen. Att det finns humle på våra marker kan vara en rest från en tid då varje gård i Sverige tvingade odla humle åt staten. Eftersom humle förökar sig med rotskott kan de komma från mycket gamla humleplantor.
När vi fräst marken och grävt i odlingen för att plantera de nya fruktträden har humle kommit upp. Dessa plantor har vi nu grävt upp och planterat i egna rader för att kunna skörda dem lättare.
I vår nya äppelcider med humle från i år har vår egen humle används. Svensk ekologisk humle är en bristvara och vi är stolta över att kunna odla vår egen.
Redan på 700-talet användes humle som konserveringsmedel och som smaksättare till öl. Den är även känd för sin rogivande och sövande inverkan.
Fram till slutet av 1300-talet skötte kvinnor öltillverkningen i hemmet för hushållets konsumtion samt i viss grad till lokal försäljning.
1442 påtvingades varje gård i Sverige att odla 40 störar med humle för ölkonsumtionen var stor, många avlönades till stor del med öl. Gårdarna skulle odla humle till staten.
På 1500-talet stramades lagen upp av Gustav Vasa och antalet störar ökades till 200 st. Importen av öl var stor och han ville att Sverige skulle bli självförsörjande av öl och humle. Han följde även upp noggrannare att lagen följdes.
Under 1600-talet minskade konsumtionen av öl för att brännvinet hade efter trettioåriga kriget slagit igenom i alla samhällsklasser på allvar och vinet blivit de rikas och överklassens nya favoritdryck.
År 1687 förbjöd Karl XI:s regering all import av humle för att stoppa handeln med tysk humle. Det skulle odlas svensk humle! I 1734 års lag sägs att ”Alle hemman böra humblegård hafva”.
Humlen användes vid ölbryggning, för smaken skull och för att det förlänger ölets hållbarhet.
1860 avskaffades lagen och på 1950-talet lades den sista kommersiella humlegården ner. Sedan 2014 odlas kommersiell humle återigen i Sverige, dock i liten omfattning.
Humle har en livslängd på uppemot 25 år och det är kottarna på honplantorna som är kryddan som ger ölet dess beska, och samtidigt en stor del av dess friska arom och smak. Man kan även äta stjälkarna som sparris och använda kottarna i te. Det är en flerårig slingerväxt som kan bli 9 meter hög. Den har stora blad som påminner om vindruveblad till formen. Humle blommar i slutet av sommaren och kan växa upp mot 30 cm på ett dygn. Humle klipps ner till marken på våren eller hösten. Den kan förökas med sticklingar eller rotskott.
Våra härliga höns tar större och större plats på vår gård. Vi har nu ca 500 höns som lever i fyra olika grupper i fyra mobila hönshus. Våra nya bruna höns har precis börjat våga gå ut från hönshusen och har börjat uppskatta att beta gräs, sandbada och få sol på fjädrarna. Inom de närmaste veckorna börjar även dessa att lägga ägg och då har vi åter igen bruna ägg till försäljning.
Unghönsen vi köper är naturligtvis uppfödda helt ekologiskt enligt KRAVs regler för djurhållning. När vi köper dem är de ca 16 veckor gamla och vi kör själva och hämtar dem hos uppfödaren.
Allt fler har börjat hitta våra ägg och allt fler vill ha dem. Det är så underbart att både privatpersoner, restauranger och handlare runt omkring oss värdesätter våra fina ägg och märker vilken skillnad det är på äggen när hönsen fått leva fritt, vara utomhus och äta mer än bara färdigt foder.
