Kategoriarkiv: Äppelodlingen

Den svenska bonden

Ekologiskt, närodlat, härodlat är ord som blir allt vanligare. Det används i reklam, media och på förpackningar om vår mat. Det låter fint, genuint och många vill gynna bonden nära hemmet, nära sommarstugan eller den som brukar jorden längs vägen till jobbet. Det är bra, jättebra att många vill gynna den bonde de känner till. Många vill att de ängar och fält de känner till ska fortsätta vara öppna, odlade, gröna och blommande på våren och sommaren, svarta under höst och vinter.

De öppna landskapen, den svenska mjölken, det svenska köttet, den svenska osten, de svenska lammen, den svenska frukten kommer från de hårt arbetade svenska bönderna. Är detta varor du vill ha, äta och vill ska fortsätta finnas behöver de svenska bönderna all stöttning de kan få. Den svenska bonden är mer kontrollerad, håller högre djurhälsa och använder mindre antibiotika, hormoner och mindre gifter än i de flesta andra länder. Väljer du dessutom ekologiskt får du varor med ännu mindre klimatavtryck, gifter och antibiotika och hormoner.

När du som konsument står där i mataffären och håller osten, brödet, köttet, frukten och grönsakerna i handen och ska välja. Då ska du tänka på det landskap du vill fortsätta se, de smaker du vill fortsätta känna och vilka djur du vill fortsätta se beta i landskapet.

De svenska djuren som betar våra svenska marker gör ett ovärderligt arbete då de håller landskapet öppet, gynnar den biologiska mångfalden och ger naturlig gödsel till hagar, åkrar och odlingar. De får solsken, vind och regn på sina pälsar eller fjädrar och kan röra sig fritt. Bor de på en ekologisk gård får de röra sig fritt utomhus antingen hela året eller ha daglig utevistelse.

I dagens klimatdebatt när korna och köttdjuren pekas ut som de största miljöbovarna kan det vara på sin plats att nämna att de kor du ser beta i de svenska hagarna inte är de miljöbovar som ska pekas ut i debatten. De kor det handlar om där är de som föds upp i alldeles för stora grupper i för små inhägnader och där de fodras med stora mängder spannmål, behandlas med stora mängder antibiotika och tillväxthormoner. Där finns inget gräs att beta, ingen plats att utöva sitt naturliga beteende på och de lever ofta under en stekande sol utan skydd. Där är djurvälfärden inte med i kalkylerna.

Den billiga kycklingen på extrapris är från industrier, bland annat från andra sidan Östersjön, där de föds upp i stallar med miljoner djur och behandlas som döda ting utan varken behov eller känslor. Dessa industrier producerar stora mängder gödsel varje dygn som rinner ut i Östersjön och andra vattendrag och står för en stor del av övergödningen. Utöver att gödseln innehåller mycket näring innehåller den också antibiotika och hormoner. När det är extrapris på kyckling för orimligt låga priser vill vi att du som konsument ska reflektera över priset och försöka förstå hur det ligger till.

Det är en sådana djurhållningar som ingen vill gynna, om de visste hur djuren har det, men det är just det köttet från de djuren som du väljer mellan om du ska köpa det som är på extrapris och i kampanj eller om du ska välja det svenska och ekologiska.

Sverige behöver minska på import av varor vi producerar här. För våra bönders överlevnad, för djurens välbefinnande, för våra vackra landskap, för mindre utsläpp av antibiotika och hormoner och för klimatet.

Innovationsprojekt äppelodling

Stora Juleboda startar tillsammans med samarbetspartners ett innovationsprojektet med målet att tillhandahålla en kommersiellt gångbar helhetslösning för de faktorer som äppelodlare idag har särskilt stora bekymmer med: svampsjukdomar, skadegörare, frost och hagel vilka alla reducerar den totala avkastningen och fruktkvalitén.

Vid konventionell och särskilt vid ekologisk fruktodling i Sverige möter odlare flera utmaningar då det fuktiga klimatet ger god grogrund för allvarliga skadegörare, särskilt svampsjukdomar som skorv, kräfta och lagrings-svampar. 

Dessa motverkas i konventionella odlingar med stora mängder bekämpningsmedel som är skadliga både för människor och miljön. De växtskyddsmedel som idag är tillåtna i ekologiska odlingar är inte tillräckligt effektiva. Därför behövs alternativa effektiva lösningar för att hantera skadegörare såväl i konventionell som i ekologisk odling. 

Syftet med innovationsprojektet är att utarbeta en helhetslösning för en hållbar och ekonomiskt konkurrenskraftig äppelodling. Denna förväntas leda till högre avkastning, bättre kvalitet, reducerad kemikalieanvändning, lägre risk och därmed ökad lönsamhet för odlarna, särskilt ekologiska fruktodlare.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Jorden vi ärvde

Jord. Ett ord som för många kanske inte betyder så mycket. Det kanske är något svart som finns i blomkrukan, något i en plastpåse på stormarknaden eller bara något man blir smutsig av. För oss som lever med den och brukar den och vill förvalta den på bästa sätt är den något viktigt och helt livsavgörande med en djup innebörd.

Vi behöver jorden för att så våra fröer i och för att senare kunna skörda och den ger livsrum åt viktiga organismer. Utan jord inget liv, utan liv ingen jord. Den levande jorden behöver lyftas fram i ljuset för att bra jordar börjar bli en bristvara runt om i vår värld. För att en jord ska vara bra, näringsrik och livgivande behöver den vara full av mikroorganismer, bakterier, svampar, insekter, maskar, mull och annat organiskt material. Jorden behöver vara porös så att syret kommer ner under ytan, den ska kunna hålla kvar vatten och göra vattnet tillgängligt för växterna. Att jorden är mjuk och lätt tar upp vatten gör att den kan transportera överskottet av regnvatten ner till grundvattnet för att fylla på de depåer av grundvatten som är avgörande för allt liv.

Grundvatten är den underjordiska delen av vattnets kretslopp och bildas mycket sakta genom att nederbörd långsamt tar sig genom lager efter lager tills det når en ogenomtränglig yta där det stannar och blir till vattendepåer djupt nere i hålrum.

Idag är många jordar helt döda, utarmade, torra och fulla med kemikalier som gör de näst intill omöjliga att återställa. Jordbruket har gått från att vara ett samarbete med naturen till storskaliga industrier där ekonomin styr och där omtanke, respekt och kunskap gått förlorad. De stora monokulturer som människan skapat är onaturliga och en direkt fara för vår överlevnad. Monokulturer på tusentals kvadratkilometer som utarmar jorden, förhindrar vatten att nå grundvattennivåerna och som slår ut viktiga arter. Vi bygger städer och infrastrukturer på bördig jordbruksmark, förseglar jorden med betong och asfalt som gör att vattnet nu rinner ovanpå marken och för med sig smutsigt ytvatten ut i vattendrag, sjöar och hav istället för att nå växter eller kunna komma neråt för att fylla på grundvattnet.

Grundvattnet är en naturresurs som håller på att ta slut. Grundvattnet fördas långt under marken i grottor och hålrum mycket långsamt. Vattnet där nere förflyttar sig med bara några meter på år. Då hinner det renas och fyllas på med viktiga mineraler. Nu håller mänskligheten på att pumpa upp miljontals liter grundvatten till stora monokulturella odlingar och boskapsuppfödning i en hastighet som är svår att förställa sig. Jorden i stora monokulturer är oftast besprutad, förgiftad, den är hård och utan mikroorganismer, svampar, maskar, bakterier och organiskt material. Den är död. Växternas rötter kan inte tränga ner i den för att nå vatten eller få näring utan är beroende av ständig bevattning med vatten preparerad med konstgödsel.

Vi lever i en tro om att vatten är en oändlig resurs som vi kan slösa med hur mycket som helst, men i verkligheten är den ändlig precis som alla naturtillgångar. Under 1% av sötvattnet på jorden är tillgänglig för oss och av det är det mesta bundet i is och snö. Det mesta vattnet är saltvatten i våra världshav och inte tillgängligt som dricksvatten. Den lilla del av allt vatten vi har, håller vi på att förgifta, försura och skräpa ner så mycket vi kan. Under de senaste 200 åren har människan förstört mycket av det som naturen byggt upp under miljoner av år.

Det vi behöver göra är först och främst att inse att det inte går att producera mat och djurfoder i så stora kvantiteter på samma ställe i samma jordar år efter år som vi gör idag. (Dessutom slängs 1/3 av all mat som produceras och når aldrig konsumenten.) Vi behöver också inse att vatten och den levande jorden är naturtillgångar som vi ska vara mycket rädda om, respektera och värdera högt. Vi behöver också inse att vi inte kan odla grödor i områden där det inte finns tillräckligt med tillgängligt vatten. Sist men inte minst måste vi sluta se vatten som en soptipp där vi kan begrava allt vi inte vill se eller kan ta hand om.

Biologisk mångfald och vatten hänger ihop. Ett jordbruk med biologisk mångfald har jordar med liv. Jord med liv kan behålla och binda vatten, hindra erosion och utarmning. Den gör det möjligt för växter att få vatten och näring. Det behöver alltså odlas fler grödor på samma areal och olika grödor år från år. Blommor, blommande träd och buskar behövs för pollinerande insekter. Träd och buskar behövs för att förhindra att jorden blir för varm och de hindrar den från att blåsa iväg.

Vi behöver stabila fungerande ekosystem som ger stabilt klimat. Vi har vant oss vid att tekniken kan lösa många av våra problem och utmaningar, men till slut behöver vi lyssna på naturen och följa dess lagar. Jorden vi ärvde är inte längre den samma, men förhoppningsvis kan den bli det igen.

Humle

På Juleboda har vi åter hittat de gamla humleplantor som vilat i marken i odlingen. Att det finns humle på våra marker kan vara en rest från en tid då varje gård i Sverige tvingade odla humle åt staten. Eftersom humle förökar sig med rotskott kan de komma från mycket gamla humleplantor.

När vi fräst marken och grävt i odlingen för att plantera de nya fruktträden har humle kommit upp. Dessa plantor har vi nu grävt upp och planterat i egna rader för att kunna skörda dem lättare.

I vår nya äppelcider med humle från i år har vår egen humle används. Svensk ekologisk humle är en bristvara och vi är stolta över att kunna odla vår egen.

Redan på 700-talet användes humle som konserveringsmedel och som smaksättare till öl. Den är även känd för sin rogivande och sövande inverkan.

Fram till slutet av 1300-talet skötte kvinnor öltillverkningen i hemmet för hushållets konsumtion samt i viss grad till lokal försäljning.

1442 påtvingades varje gård i Sverige att odla 40 störar med humle för ölkonsumtionen var stor, många avlönades till stor del med öl. Gårdarna skulle odla humle till staten.

På 1500-talet stramades lagen upp av Gustav Vasa och antalet störar ökades till 200 st. Importen av öl var stor och han ville att Sverige skulle bli självförsörjande av öl och humle. Han följde även upp noggrannare att lagen följdes. 

Under 1600-talet minskade konsumtionen av öl för att brännvinet hade efter trettioåriga kriget slagit igenom i alla samhällsklasser på allvar och vinet blivit de rikas och överklassens nya favoritdryck. 

År 1687 förbjöd Karl XI:s regering all import av humle för att stoppa handeln med tysk humle. Det skulle odlas svensk humle! I 1734 års lag sägs att ”Alle hemman böra humble­gård hafva”. 

Humlen användes vid ölbryggning, för smaken skull och för att det förlänger ölets hållbarhet.

1860 avskaffades lagen och på 1950-talet lades den sista kommersiella humlegården ner. Sedan 2014 odlas kommersiell humle återigen i Sverige, dock i liten omfattning.

Humle har en livslängd på uppemot 25 år och det är kottarna på honplantorna som är kryddan som ger ölet dess beska, och samtidigt en stor del av dess friska arom och smak. Man kan även äta stjälkarna som sparris och använda kottarna i te. Det är en flerårig slingerväxt som kan bli 9 meter hög. Den har stora blad som påminner om vindruveblad till formen. Humle blommar i slutet av sommaren och kan växa upp mot 30 cm på ett dygn. Humle klipps ner till marken på våren eller hösten. Den kan förökas med sticklingar eller rotskott.

 

Ekologisk honung

Nu har vi fått fram en produkt till från våra odlingar. Denna gång är det våra ovärderliga arbetare, bina, som levererar. Vår egen honung som våra bin har samlat in från vilda blommor och blommorna i odlingarna. Denna honung har en hög andel honung från ljung och det gör den extra god.

Ekologisk honung produceras enligt reglerna för ekologisk honungsproduktion. Det ska tex. det finnas nektar och pollen i en radie på 3 km runt bikupan som kommer från ekologisk odling eller naturområde. Bina matas med ekologiskt socker eller honung under vintern.
De certifieringsorganisationer som kontrollerar ekologisk odling har regler som vi odlare måste följa. För biodlingen omfattar dessa bl.a. att inga bekämpningsmedel får användas i odlingarna, man får inte klippa av vingarna på drottningarna och minst 50% av materialet i bikupan ska vara av naturligt ursprung. Nektar- och pollenkällor ska huvudsakligen vara av naturligt ursprung. Biodlingen och lokalerna liksom bokföringen kontrolleras varje år.

Bina gör honung genom att de flyger till blommorna för att samla nektar, som är binas kolhydrater. Nektarn transporteras i en liten specialdesignad honungsblåsa som de har inuti kroppen. När bina kommer hem lämnar de över nektarn till ett husbi, det kallas nektarväxling. I den processen blandas enzymer från binas saliv in i nektarn och sockerarterna spjälkas till de enkla sockerarter, fruktsocker och druvsocker, som honungen till största del består av. Bina fläktar sedan bort vattnet från nektarn för att få en koncentrerad sockerprodukt som kan lagras en lång tid utan att bli förstörd. När de lägger honungen inuti vaxcellerna i bikupan och täcker den med ett vaxlock är det färdig honung.
Beroende på vilka växter bina har besökt för att samla nektar har honung olika färg och smak. Färgen kan variera från vitt till gult till svart. Vår ljunghonung består inte bara av nektar från ljung. Däremot är inslaget av ljung stort, vilket man tydligt kan märka. I allmänhet är försommarhonung ljusare och mildare, medan höstens honungssorter är mörkare och smakrikare. Mörkare honung innehåller fler mineralämnen.

Ny forskning visar att honung i färskt tillstånd innehåller tolv olika mjölksyrabakterier, vilka kan ha inverkan både på binas och människors hälsotillstånd. Honung fungerar som prebiotika, dvs. ämnen som gynnar den goda mikrobiella floran i tarmen. Man har sett i vetenskapliga studier att honung förbättrar tarmflorans sammansättning med en ökning av koncentrationen av bifidobakterier och mjölksyrabakterier.
Den unika bakteriella floran som består av de olika mjölksyrabakterier finns i binas honungsmage där de får där skydd, värme och näring i form av nektar och pollen. Dessa bakterier, vilka är kända för att leva i symbios med andra organismer i deras mag-och tarmkanal, betalar tillbaka med att skydda sin värd mot oönskade mikroorganismer. Mjölksyrabakteriernas förekomst varierar med nektarsort och binas hälsa vilket förklarar den varierande terapeutiska verkan hos olika honung. Förutom att de producerar nyttiga ämnen så verkar de också skydda binas honung mot oönskade jästsvampar och bakterier från nektarn och pollen. Dessa mikroorganismer skulle annars kunna jäsa honungen vid lagring, men framförallt under tiden den förvandlas från nektarn, som har hög vattenhalt, till honung.

Honung har ansetts nyttigt och läkande genom historien och användes redan av egyptierna för
fyra tusen år sedan för sårläkning och man vet att människan har använt sig av honungen i minst femton tusen år via bla. grottmålningar i Spanien.

Äkta vara

Idag är intresset stort för äkta varor. Allt fler vill ha och efterfrågar äkta varor både inom livsmedel och andra produkter. En äkta tycker vi står för något genuint, ofta med ett gediget hantverk bakom och en produkt med en historia. Äkta vara är något oförfalskat, det visas öppet och tydligt vad den består av och var den kommer ifrån och tillverkaren eller upphovsmannen är stolt över den. Vi är glada att intresset ökar för det vi tror på. Att folk i större utsträckning börjar förstå att äkta matvaror ofta hänger ihop med bättre hälsa och bättre miljö är underbart. För att skapa en äkta vara behövs det finnas ett stort intresse för att skapa den, kunskaper om den och vetskap om dess unika egenskaper. En äkta vara har ett ursprung från en bestämd plats och av någon eller några personers ideer.

Vår äppelmust består av endast äpplen från våra träd som växer i en levande jord som gödslas med vanlig gammaldags gödsel från höns eller kor i vår närhet. I musten finns inget annat än den saft som kommer från äpplena när de pressats. Vatten, levande jord, gödsel, sol och värme ger äpplena det de behöver. När varje skörd är avklarad är det med stolthet vi går i odlingen och ser vad vi åstadkommit under säsongen trots allt det arbete som det innebär.

Våra mjuka lammskinn kommer från våra egna lamm som betar våra hagar och håller landskapet öppet. De lever ett så bra får liv som vi människor kan ge får idag. De lever fritt i stora hagar, får naturligt foder som de är gjorda för att äta, allt obesprutat naturligtvis. Det mesta av deras foder är det gräs och de örter som växer i hagarna. Vad som också gör de äkta är att de är ofärgade och att deras olika färgsättningar är skapade av varje unik individ.

Äppelskörd

Nu är det äppleskörd. I år är det ont om svenska äpplen så också hos oss. Den kalla våren, insekter som inte pollinerade i rätt tid eller för lite värme. Vi vet inte vad det beror på, men något äppelår blev det inte i år. Det är lika goda äpplen som tidigare år, men de har mer skönhetsfläckar och många är mindre.
De äpplen vi skördar nu går merparten till must.
I år har vi planterat nya träd i delar av alla tre odlingarna som vi hoppas ska börja ge skörd nästa år.

Planetskötare

Planetskötare är ett bra ord. Taget från en reklamfilm. I uppdraget att vara planetskötare ingår ett ständigt givande och tagande där naturen är vår medspelare. I ekologisk odling är grundtanken att man samarbeta med naturen så mycket som det går. Det är viktigt att vi tar hand om den jord vi lånar av naturen, framtiden och våra barn. Vi vill gynna de mikroorganismer som håller jorden levande och de insekter som pollinerar växterna.

Vi är planetskötare, vi sköter om vår jord, våra växter och våra djur så att vår planet jorden ska må bättre. Vi vill belasta jorden och miljön så lite som möjligt. Vi vill arbeta tillsammans med naturen i ett samspel med givande och tagande. För att allt ska fungera måste vi tänka på helheten, att alla bakterier, maskar, svampar och djur arbetar tillsammans för att skapa bördiga, giftfria jordar och rent vatten.

Nyttoinsekter, nyttoväxter är nödvändiga för att få balans. Vår vän nyckelpigan är en viktig nyttoinsekt. Under sitt korta liv på tre till nio månader kan en enda nyckelpiga äta över 5000 bladlöss. De gör alltså ett ovärderligt jobb i våra äppelodlingar.
Den viktigaste åtgärden för att gynna nyckelpigorna är att undvika bekämpning mot skadedjur.

Miljömål

Det finns nationella och regionala miljömål i Sverige. Vi når ett antal av dessa genom vårt ekologiska jordbruk.

Nationella miljökvalitetsmål som vi uppfyller är:

Begränsad klimatpåverkan genom att vi bevarar den biologiska mångfalden med hjälp av att vi planterar marktäckande grödor mellan raderna, plantera in träd av andra arter, sätter upp fågelholkar för att locka fåglar som äter skadeinsekter.

Vi arbetar med att gynna nyttodjur så som fåglar eller andra insekter som äter skadeinsekter vilket är grundläggande i ekologiska odlingar och därför sätter vi upp insektshotell, odlar värdväxter runt odlingarna och ser till att det alltid finns blommande växter i och omkring odlingen. Träden vi planterar bidrar till minskad koldioxidbelastning. Vår livsmedelsproduktion av ekologiska äpplen säkerställs genom dessa åtgärder. Vi bidrar till en hållbar utveckling i odlingen genom att vi samarbetar med naturen.

Rikt odlingslandskap genom att vi bevarar den biologiska mångfalden, har bikupor, insektshotell, blomsterremsor. Betande djur, får och hästar och ska även ha mobila hönshus i odlingen.

Grundvatten av god kvalitet genom att vi bedriver en ekologisk odling där kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna.

Bara naturlig försurning genom att vi minska på transporterna till och från odlingen genom att investera i egen sortering och kyllagring av frukten.

Ingen övergödning genom att vi bara använder naturlig gödsel från ekologiska höns och vi sprider inte ut mer än odlingen kan ta hand om.

Griftfri miljö genom att förekomsten av ämnen i vår odling som hotar människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte får användas.

Ett rikt växt-och djurliv genom att vi planterar blomsterremsor, har bikpor, insektshotell och inte sprutar mot skadeinsekterna utan vi gynnar deras naturliga fienden istället. Det är avgörande för att ekosystem som ska fungera att göra nytta så att pollinerarna pollinera våra grödor. Utan många olika arter med sina särskilda funktioner är risken stor att nyttjandet av naturresurser, klimatförändringar och annan påverkan skadar ekosystemens förmåga att leverera dessa tjänster.

Levande sjöar och vattendrag genom att vi har en ekologisk odling där ingen övergödning förekommer och att vi har vattenbesparande åtgärder i odlingen genom tidsinställda bevattningssystem.

De regionala miljömålen som vi uppnår är:

Ett rikt odlinglandskap genom att vi investerar i bikupor och permanenta blomsterremsor och kvävefixerand växter och buskar.

Giftfri miljö samma som för de nationella målen.

Bidrar till energieffektivitet genom att vi utnyttjar solenergi med våra solceller och solfångare och att i de nya investeringar som vi ska göra vad gäller kylanläggningar kommer vi investera i kylar med frikylning vintertid. I övrigt ska all belysning på gården som inte redan är utbytt bytas ut till LED.

 

Blommor i långa rader

I en ekologisk odling är det viktigt att gynna våra viktiga medhjälpare. Bin, andra nyttoinsekter och fåglar vill vi ska trivas hos oss. För att gynna dem ska vi bygga insektshotell, fågelholkar och plantera blommor som de gillar.Vi vill gynna dessa duktiga medarbetare som är skadeinsekternas naturliga fienden. Blomsterremsorna ska ge dem pollen, nektar, skydd och övervintringsplatser. Vi ökar då även den biologiska mångfalden i området.

Vi kommer nu att så blomsterremsor mellan vissa av våra äppelrader . Där ska vi så bla. hundkäx, röllika, renfana, rödklöver, blodklöver, kungsmynta och blåklocka.

Fåglar som ska gynnas är måsfåglar, talgoxar, sångare, hackspättar, kråkor och trastar. De äter ca 2-300 000 larver per säsong. Till dessa ska bla. många fågelholkar sättas upp.

Fladdermöss är också skadeinsektsätare, de tar nattaktiva insekter som ollonborre och kan gynnas med gamla kullfallna träd och speciella fladdermusholkar.

Runt odlingarna ska lähäckar av hassel, fläder, ek och oxel planteras och också gynnar fågellivet.